Tagged: svt

Bulan och turistskatten del 2 – Turistavgift i Saas-Fee, så fungerar det!

by Bulan

28. juli 2024

2011 när jag var VD på Åre Destination var Åre med i ett nätverk av skidorter där man utbytte erfarenheter. Det visades det sig att övriga destinationer i nätverket hade minst 5 gånger mer pengar än Åre per gästnatt. Saas-Fee var en av dessa destinationer som jag skall återkomma till nedan. Val Gardena, Banff/Lake Louise, Queenstown och Bariloche var de andra.

I Saas-Fee har kommunen rätt att ta ut avgifter både från besökaren och företagen för olika saker som kompletterar varandra och driver utvecklingen av besöksnäringen framåt.

Kommunen i Saas-Fee är extremt tydliga i att besöksnäringen står för det största bidraget till medborgarnas välmående och välstånd i deras officiella dokument som reglerar deras ”turistavgifter”. Genom deras möjligheter att ta ut avgifter har man kunnat bygga upp en fantastisk infrastruktur med väl underhållna anläggningar och evenemang samt service till besökarna till fördel för företagarna.

I Saas-Fee finns tre olika målgrupper och intäktskällor till att finansiera utvecklingen av destinationen:

1 – Besökaren

Alla övernattande besökare betalar en avgift som kommunen kan ta ut med stöd i kantonal lag.

Avgiften går till den av kommunen utsedda organisation som har uppdraget att utvecklas destinationen. Avgfiten får bara användas till att förbättra besökarens upplevelse. Tex Information, aktivitetsanläggningar, evenemang, kultur, mm.

Besökaren får ett gästkort, Saastal Card, som innehåller rabatter på mellan 10-30% på aktiviteter i destinationen samt fri liftåkning i utvalda lågzons liftar på sommaren.

Avgiften samlas in av boendeanläggningarna som en separat avgift från hotellnotan av besökaren.

Avgifternas storlek var 2011:

  • 2,5 SFR/ natt per vuxen.
  • 1,25 SFR/natt (barn, >6år)
  • Camping ca 50%/natt

Avgifternas storlek var 2024:

  • 4,.5 SFR/ natt vintersäsongen, 7,00 SFR/natt på sommaren per vuxen.
  • 1.25 SFR/natt (barn, >6år)
  • Camping ca 50%/natt

2 – Företagen 

En marknadsföringsavgift tas ut av företagen som används till att marknadsföra destinationen. Destinationsbolaget har en nationell rätt via lag att ta ut avgiften, infördes 1994, och gäller all turism relaterad verksamhet (direkt eller indirekt). Intäkterna kommer bland annat från:

  • Boende anläggningar med 10 SFR/år/bädd + 0,85 SFR/natt/vuxen.
  • Företag och organisationer som lever på turismen enligt olika nivåer beroende på bransch. Minimum 500 SFR + x SFR/anställd/år.
  • Liftbolaget med 1.5% på omsättning.
  • 3% på parkeringsavgifter

– Kommersiella tjänster

Destinationsbolaget erbjuder även tjänster mot en avgift för företagen för att stärka destinationen som helhet. Tex:

  • Online Booking System
  • Bokningstavlor
  • Hyra ut subdomäner till destinationens domän
  • Hjälper bolag med hemsidor
  • Marknadsaktiviteter

3 – Regionen

I Schweiz avsätts dessutom 1% av de regionala skatteintäkterna till utvecklingen av turismen som bidrar till Saas-Fees utveckling.

Den stora skillnaden mellan Åre och Saas-Fee är möjligheten genom lag att ta ut avgifter från besökaren och från företagen samt ett i lag reglerad del av de regionala skatte intäkterna.

En variant av Tourism Promotion Fee finns redan i Åre, och på många andra destinationer som en del av deras system för medlemsavgifter.

Men modellen i Saas-Fee ger mer intäkter än den i Åre som dock är en bra och genomarbetad modell som liknar den i Saas-Fee.

Kommersiella tjänster kan destinationsbolag i Sverige också utveckla efter eget tycke för att leverera mervärde till sina medlemsföretag.

I Schweiz finns dessutom möjligheten till att låna pengar räntefritt till investeringar i turistisk infrastruktur! Det öppnar upp för att kunna göra stora infrastrukturella investeringar via lån som sedan kan återbetalas med stabila intäkter från besökarna.

Totalt hade Saas-Fee:s destinationsbolag intäkter på 4,6 miljoner SFR 2011 (växelkursen 2011 var i genomsnitt 7,3 SEK/SFR), vilket 2011 var ca 5 gånger mer än intäkterna i Åres destinationsbolag.

2024 var den summan ca 11 miljoner SFR då man ökat avgiften på vintern från 2,5 SFR/natt till 4,5 SFR/natt och ökat sommar avgiften upp till 7 SFR/natt. Intäkterna fördelar sig på Kurtaxe avgifterna som har ökat från 1,5 MSFR till 4,7 MSFR och på Tourism Promotion Tax har vuxit från 1,2 MSFR till 6,2 MSFR.

Alla besökare som betalar “turistavgift” får ett Saastal Card vilket är en potentiell guldgruva för besökaren där kommunen ger gratis transporter i byn och dalgången samt rabatterade inträden till anläggningar och rabatt på parkering. Företagen får dessutom en marknadskanal till alla besökare och kan använda rabatter på tjänster och produkter till att sälja mer avancerade paket till fullt pris. På sommaren är dessutom utvalda liftar gratis för besökare som kan visa upp sitt Saastal Card!!

Jag vill gärna se svenska fjälldestinationer erbjuda samma sak.

Här finns få förlorare som jag ser det.

Här kan ni läsa bestämmelserna i Saas-Fee översättning av lagtext och villkoren för Saas-Fee – Tourism Promotion Fee samt läsa vilka erbjudanden som finns i SaastalCard sommar och SaastalCard vinter.

Ni som missat mina tidigare inlägg hittar dom här och här.

Bulan och Turistskatten del 1 – Varför turismutveckling finansieras med turistavgifter internationellt!

by Bulan

26. juli 2024

I min “Kommentar till sommarens artiklar om “Turistskatt” tidigare i veckan lovade jag att beskriva ämnet ”turistskatt” mer utförligt, så här kommer del 1.

Behovet av en ”turistskatt” uppstod så vitt jag kan förstå med utvecklingen av järnvägen i mitten av 1800-talet. När järnvägarna utvecklades blev det lätt för befolkningen i städerna att fly undan dålig luft, pga koleldning som värmekälla, att besöka fjäll, hav och natur på landsbygden vilket ledde till ett behov av boende, mat och aktiviteter på platser som normalt levde av den omgivande naturen.

Till exempel kom järnvägen till alpstaden Bolzano i Syd Tirol kom 1859 och ledde till utveckling en av bergbanor som på räls gick upp i bergen. Till Tysklands Östersjökust i Wolgast nära Kaiserbädern kom järnvägen 1863 och byggdes ut till närliggande kustbyar. Till Banff i Kanadas bergsområde kom järnvägen 1910 och så vidare. Till Åre kom järnvägen 1882 och 1910 byggdes Åre Bergbana av ingenjören C.O Rahm som inspirerats på sina resor till Davos. Turismens utveckling är således tätt kopplad till järnvägens utbredning från början av 1900-talet på dessa orter.

Byarna fick plötsligt behov av att investera i infrastrukturer och service som de inte hade och pengarna till dessa investeringar saknades. Eftersom den besökande gästen stod för behovet skapades lagar som gjorde att den lokala befolkningen kunde ta ut en avgift för dessa tjänster.

Två tydliga exempel på detta är byar i alperna och fiskebyar i de nord tyska stränderna tex i områden som Syd Tirol och Kaiserbädern vid Östersjökusten. Där infördes därför en möjlighet att ta ut en avgift av varje besökare som var reglerad i lag. Avgiften benämns oftast som Kurtaxe som betyder taxa = avgift. Läs mer om skatt på Wikipedia.

Det viktiga här är att kunna skilja på skatt och avgift. Läser man ovan länk till Wikipedia kan man läsa följande om skatt och avgift:

“Man skiljer i strikt mening mellan skatter och avgifter. Skatter betalas av alla oavsett om de utnyttjar nyttigheterna eller inte, utan direkt koppling till särskild motprestation. Avgifter är däremot kopplade till en motprestation och tas ut av den som utnyttjar tjänsterna.”

Den sk “turistskatt” som det idag skrivs om i svenska medier är inte en skatt utan en avgift!

För att ni lättare skall förstå principen har jag gjort en google translate på lagen om uttagande av turistavgift i turistregionen ön Usedom / staden Wolgast med badorter i destinationen Kaiserbäder som Heringsdorf, Ahlbeck och Basin. Läs Lagtext om turistavgift i Ostbadsee Heringsdorf.

Lagen reglerar summerat följande:

1-vilka byar som omfattas och på vilket mandat

2-vad avgifterna får användas till.

3-vem som skall betala och inte

4-hur stor avgiften är för de olika skattskyldiga.

5-att besökaren skall få ett Gästkort som skall kunna visas upp när man besöker området samt för att tillgodogöra sig de förmåner avgfiten ger besökaren.

6-vem som ansvarar för att ta in avgifterna och hur de skall registreras och redovisas

7-behandling av personuppgifter

8-vem som är behörig för att utföra de uppgifter som åligger kommunen för de pengar som samlas in.

Jag besökte sommaren 2023 destinationen Kaiserbäder samtidigt som vi åkte efter Östersjökusten i Polen från Gdansk. Skillnaden mellan de destinationer vi besökte i Polen och i tyska destinationen Kaiserbäder var enorm och fick mig att återigen förstå kraften i denna finansieringsmodell när den hanteras på ett effektivt sätt.

Skillnaden mellan ett bra genomförande i Tyskland och ett sämre genomförande i Polen påverkar slutresultatet markant för den besökande gästen. Men först måste naturligtvis möjligheten att ta ut en avgift finnas där.

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg är det idag endast Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen som INTE har en lagstadgad möjlighet att ta ut en avgift för besökare i kommunen. I stora delar av Nordamerika finns liknande system och runt om i världen finns andra varianter av finansieringsmodeller av turismen som inte finns i Sverige.

Därför har svensk besöksnäring och de länder som inte har denna typ av finansieringsmodell en klar nackdel i att konkurrera med internationella destinationer. Man har helt enkelt inte lika mycket pengar att investera i sin destination!

I destinationen Kaiserbäder är avgiften 3,10€/natt april till oktober och 2,40€ övriga månader. Totalt hade Kaiserbäder drygt 3,7 miljoner gästnätter 2022. När jag räknar varje månads övernattningar med avgifterna för hög och låg säsong får jag fram att deras intäkter under 2022 var ca 11 miljoner Euro vilket är ca 119 miljoner SEK med en genomsnittlig EUR kurs på 10,63 under 2022. Sannolikt är summan överskattad men den visar omfattningen av intäkter som kommer in till kommunens organisation för destinationsutveckling för att skapa nöjda gäster.

Enligt deras lag skall intäkterna användas:

”För att delvis täcka de särskilda kostnaderna:

a) för produktion, förvärv, utvidgning, förbättring och förnyelse, administration och underhåll av offentliga anläggningar och anläggningar som tillhandahålls för kurorts- och rekreationsändamål,

b) för evenemang som annonseras och genomförs i turistsyfte,

с) för de tjänster som annonseras och utförs i turistsyfte, och

d) för möjligheten till fri eller reducerad användning av lokala kollektivtrafik och andra tjänster, som beviljas skattskyldiga, vid behov även inom ramen för en överregional sammanslutning, ska de kommuner som avses i punkt 1 ta ut en gemensam turistskatt, i den mån utgifterna inte täcks på annat sätt.

Punkterna b, c och d är lätta att förstå medan det är lite mer fluffigt vad punkten a) handlar om. Men jag väljer att tolka det som att detta är anläggningar som har med gästens upplevelse att göra som tex stränder, gång och cykelvägar, vandringsleder, kultur och aktivitetsanläggningar, parkeringar, offentliga toaletter, städning mm.

Lättast är väl att ställa frågan till kommunen och efterfråga hur de definierar och drar gränser mellan vad som finansierar av vad eftersom lagen säger ”delvis täcka de särskilda kostnaderna” men det har jag inte gjort än.

Återigen är detta en fingervisning om hur intäkterna återinvesteras i besökarens upplevelse vilket även gagnar medborgarna i kommunen och stärker näringens konkurrenskraft.

I nästa inlägg ska jag beskriva mer om formerna för turistskatten i Saas-Fee. Läs mer här.

Kommentar till sommarens artiklar om ”TURISTSKATT”

 by Bulan

26. juli 2024

Med stigande frustration läser jag en ökande mängd artiklar på temat ”turistskatt”.

Bakgrunden till artiklarna är att flera stora städer i Europa har infört denna typ av avgift de senaste åren och att SVT därför har tillfrågat 30 besöksintensiva kommuner och av dem svarade 22 och 11 var positiva till införandet av en ”turistskatt” för att stärka den kommunala ekonomin. Artiklarna och frågorna är tyvärr ytliga och svaren ytterst begränsade.

Jag tror alla förstår att det i små kommuner med många besökare uppstår ökade kostnader när en besökare kommer till kommunen. Att den ökade kostnaden måste finansieras på något sätt är inte heller svårt att förstå. Men hur?

När järnvägar byggdes i mitten av 1800-talet runt om i Europa blev det lätt för befolkningen i städerna att fly undan dålig luft och besöka fjäll, hav och natur vilket ledde till ett behov av boende, mat och aktiviteter på platser som levde av den omgivande naturen. Byar på landsbygden fick plötsligt behov av att investera i infrastrukturer och service som de inte hade och pengarna till dessa investeringar saknades. Eftersom den besökande gästen stod för behovet skapades lagar som gjorde att den lokala befolkningen kunde ta ut en avgift för dessa tjänster.

Med gästens upplevelse i fokus för att motivera avgiften som besökaren betalade utvecklades dessa byar till väl utvecklade turistdestinationer med aktiviteter och service som motsvarade besökarens förväntningar.

Det som blir svårt att förstå i denna debatt är att avgiften benämns i dagligt tal och i media som en skatt för turister.

Det viktiga här är att kunna skilja på skatt och avgift. Läser man Wikipedias artikel om “Skatt”kan man läsa följande om skatt och avgift:

“Man skiljer i strikt mening mellan skatter och avgifter. Skatter betalas av alla oavsett om de utnyttjar nyttigheterna eller inte, utan direkt koppling till särskild motprestation. Avgifter är däremot kopplade till en motprestation och tas ut av den som utnyttjar tjänsterna.”

Den sk “turistskatt” som det idag skrivs om i svenska medier är inte en skatt utan en avgift därför att besökaren får en motprestation!

Inom EU är det idag endast Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen som INTE har en lagstadgad möjlighet att ta ut en avgift för besökare i kommunen. I stora delar av Nordamerika finns liknande system och runt om i världen finns säkert andra varianter av finansieringsmodeller av turismen.

Avgiften som tas ut är kopplad till varje besökande gäst och hur länge hen befinner sig i kommunen. Barn är oftast undantagna avgifter och andra undantag finns beroende på platsens behov och lösning.

Avgiften är i Europa oftast en fast avgift i storleks ordningen 30-60 SEK per natt. I Nordamerika är den oftast en procent på boendekostnaden i storleksordningen 1-2%.

Lagarna som reglerar möjligheten att ta ut avgiften reglerar också vad avgiften får användas till och generellt sett får pengarna bara användas till att förbättra besökarens upplevelse.

Svensk besöksnäring har i avsaknad av denna möjlighet till finansiering sämre konkurrensvillkor än sina konkurrenter internationellt!

Näringen kommer dessutom i framtiden få högre och högre krav på sig i och med den globala klimatkrisen samt den finansiella och säkerhetsmässigt osäkra tid vi lever i.

Besöksnäringen är därför i stort behov av en långsiktig och hållbar finansieringsmodell som ger näringen samma förutsättningar att utvecklas som resten av Europa och stora delar världen.

Mest problematiskt med sommarens ytliga rapportering om besöksnäringen är nog ändå vad finansieringsmodellen skall heta!

Benämningen polariserar beslutsfattarna och tar fokus ifrån de verkliga behoven.

Samhällets perspektiv och företagens perspektiv är olika men båda lever av en nöjd och återkommande besökare som är villig att spendera sina pengar i kommunen.

Genom ett tydligt fokus på besökarens upplevelse finns här uppsidor för både samhälle och näringen, det blå och det röda laget, att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar utveckling i kommunerna och ökad konkurrenskraft för besöksnäringen.

Förslagsvis börjar det med att samhälle och näringen tittar djupare på hur andra länder och destinationer har utformat lagar, regelverk, organisation, administration mm och anpassa dessa modeller till en svensk modell. Börja tex med att titta på destinationer som Val Gardena, Saas-Fee, Tysklands nordkust, Österrike, Schweiz, Nordamerika samt självklart huvudstäderna i Europa.

Ovan är min första kommentar på de inslag och artiklar jag läst så långt. Jag brinner som bekant för detta område och avser därför skriva ytterligare ett antal inlägg här som beskriver ämnet mer utförligt tillsammans med mina egna analysera och åsikter.

Läs mer om “Varför turismutveckling finansieras med turistavgifter internationellt!” och “Turistavgifter i Saas-Fee, så fungerar det!”