Östersunds-Posten har inför valet frågat partierna i Åre kommun hur de ser på införandet av en turistavgift.
Svaren visar politiska skillnader – men också en betydligt större gemensam grund än vad ett enkelt ja eller nej antyder.
Socialdemokraterna vill att Åre ska verka för införandet av turistavgift och betonar att kommunen tillsammans med näringen ska komma överens om vad pengarna används till.
Centerpartiet vill ändra lagstiftningen så att kommuner som önskar ska kunna införa turistavgift och att resurserna ska användas för kostnader som uppstår genom besöksnäringen och för att göra platsen bättre för både besökare och fastboende.
Miljöpartiet vill införa turistavgift. Vänsterpartiet är inte emot, men prioriterar andra skatter och omfördelning till kommunerna. Västjämtlands Väl vill utreda en turistavgift och ser en fördel med att pengarna kan återföras till lokal nytta. Sverigedemokraterna är positiva under vissa förutsättningar.
Moderaterna säger nej till en obligatorisk avgift, bland annat eftersom man befarar högre priser, färre besökare och administration för företagen.
Men Gabrielle Nyberg (M) säger samtidigt något mycket intressant:
”En frivillig avgift som inte belastar företagaren kan vi ställa oss bakom.”
Kristdemokraterna är mer skeptiska och vill bland annat att exploatörer ska bidra mer direkt till den infrastruktur de drar nytta av.
Det finns alltså ingen politisk enighet om en framtida obligatorisk turistavgift.
Men det finns tillräckligt mycket gemensam mark för att börja ställa en större fråga.
Åre behöver investeringskapital – inte bara pengar till slitage
Mycket av debatten handlar idag om turismens kostnader: leder, renhållning, toaletter, vägar och offentliga miljöer.
Det är viktiga frågor.
Men om ambitionen är att Åre ska fortsätta utvecklas som en internationellt konkurrenskraftig destination behöver perspektivet vara större.
Åre behöver kontinuerligt kunna investera i nya reseanledningar, evenemang, natur, leder, mobilitet, digital infrastruktur, information, offentliga miljöer, hållbarhet och bättre gästupplevelser.
Företagen gör redan stora investeringar.
SkiStar, hotell, restauranger, handel, aktivitetsföretag, fastighetsägare och andra entreprenörer investerar i sina produkter, anställer människor och tar den kommersiella risken.
Men vem finansierar långsiktigt den gemensamma produkten Åre?
Det är där diskussionen om besöksavgifter blir riktigt intressant.
Åres konkurrens är internationell
Åres konkurrenter finns inte bara i Sälen, Vemdalen och Funäsfjällen.
De finns i Alperna och på andra internationella destinationer.
På många europeiska destinationer finns sedan länge finansieringssystem där besökaren är med och finansierar destinationens utveckling. I flera modeller kombineras avgiften med ett gäst- eller destinationskort som ger besökaren konkreta förmåner.
Principen kan beskrivas enkelt:
Besökaren bidrar → destinationen investerar → gästupplevelsen förbättras → företagens produkter blir attraktivare → destinationens konkurrenskraft stärks.
Det är en helt annan ekonomisk logik än att bara lägga en kostnad ovanpå hotellpriset.
Besöksavgiften blir då inte primärt ett sätt att betala en kostnad.
Den blir en investeringsmodell.
Åre behöver inte vänta med att pröva frivilliga modeller
För att införa en obligatorisk kommunal turistavgift krävs rättsliga förutsättningar som svenska kommuner inte generellt har idag.
Men det betyder inte att Åre måste vänta med hela frågan.
Jag tycker att Åre kommunfullmäktige bör fatta ett tydligt politiskt inriktningsbeslut om att kommunen är positiv till att destinationsorganisationer utvecklar och testar frivilliga besöksfinansierade modeller inom gällande rätt.
Det är inte samma sak som att kommunen inför en skatt eller obligatorisk kommunal avgift.
Fullmäktiges uppgift skulle vara att öppna dörren.
Det skulle ge destinationsorganisationerna ett betydligt starkare politiskt och demokratiskt mandat att tillsammans med företagen utveckla, juridiskt kvalitetssäkra och testa en modell.
Ett destinationsbolag som på egen hand försöker introducera en ny finansieringsmodell har ett mandat.
Ett destinationsbolag som kan säga att Åre kommunfullmäktige står bakom inriktningen att pröva frivillig besöksfinansiering av destinationsutveckling har ett helt annat mandat.
Bydalen ska inte behöva finansiera Åres vandringsleder
Centerpartiets Daniel Danielsson lyfter en viktig fråga i ÖP: besökare i Bydalen kanske inte ska finansiera vandringsleder i Åre.
Jag håller med.
Och de behöver inte göra det.
Åre kommun består av flera destinationer med olika produkter, organisationer, besökare och investeringsbehov.
Därför bör modellen byggas underifrån.
Åre, Bydalen, Södra Årefjällen och andra destinationsområden ska själva kunna välja om de vill delta.
En destination kan säga ja. En annan kan säga nej.
De destinationer som deltar kan tillsammans med sina företag bestämma vilka investeringar som ska prioriteras. Digitala system gör det samtidigt möjligt att hålla isär lokala intäkter och, där man kommer överens om det, finansiera gemensamma satsningar.
Frivilligheten finns alltså på två nivåer:
1. Destinationen väljer om den vill delta.
2. Besökaren väljer om den vill betala.
Det skapar dessutom en möjlighet som jag tycker är särskilt intressant.
Olika destinationer inom samma kommun kan testa olika modeller.
Sedan kan vi jämföra resultaten.
Testa 50 kronor och ett digitalt destinationskort
Jag skulle börja enkelt.
Testa exempelvis en frivillig besöksavgift på 50 kronor per person och natt, kopplad till ett digitalt destinationskort.
Besökaren betalar digitalt och får kortet direkt i mobilen.
Kortet kan innehålla konkreta förmåner och samtidigt leda besökaren till aktiviteter, restauranger, handel, evenemang och andra erbjudanden.
Det skapar två ekonomiska effekter:
1. Nytt kapital för investeringar i destinationens attraktivitet.
2. Ökad lokal konsumtion hos destinationens företag.
Det andra är viktigt.
Ett destinationskort ska inte bara vara ett kvitto på att besökaren har betalat. Det ska vara ett verktyg för att skapa större värde för både gästen och näringslivet.
Gör inte företagen till skatteuppbördsmän
Här delar jag en del av Moderaternas invändning.
Boendeföretagen ska inte belastas med onödig administration om den kan undvikas.
Den traditionella modellen i många europeiska destinationer bygger på att hotell och andra boendeaktörer tar betalt av gästen och sedan redovisar pengarna.
Vi behöver inte kopiera den administrativa delen av modellen.
I dagens digitala värld kan gästen betala direkt till destinationens system och få sitt destinationskort i mobilen.
Boendeanläggningar och andra företag kan informera gästen och bidra med erbjudanden utan att behöva bli ansvariga för uppbörd och redovisning.
Gör Åre till ett treårigt innovationsprojekt
Jag föreslår inte att Åre idag ska bestämma hur destinationens finansiering ska fungera de kommande 30 åren.
Jag föreslår något enklare:
Testa.
Låt några destinationer som vill gå före genomföra ett treårigt försök.
Mät:
- konverteringsgrad – hur många väljer att betala?
- betalningsvilja,
- användningen av destinationskortet,
- lokal konsumtion,
- gästnöjdhet,
- administrationskostnader,
- vilka investeringar som genomförs,
- och framför allt avkastningen på dessa investeringar.
Då får vi också bättre underlag för diskussionen om priselasticitet.
Om 50 kronor bara läggs ovanpå priset utan att skapa något nytt värde är det en sak.
Om samma 50 kronor finansierar investeringar som gör destinationen bättre och destinationskortet samtidigt skapar värde för gästen och affärer för företagen är det en annan ekonomisk modell.
Från politiska antaganden till data
Efter tre år skulle Åre ha något som nästan helt saknas i dagens svenska diskussion om besöksavgifter:
data från en verklig svensk destination.
Hur reagerade gästerna?
Hur stor blev konverteringen?
Vilka investeringar genomfördes?
Ökade den lokala konsumtionen?
Hur reagerade företagen?
Vad kostade administrationen?
Och viktigast av allt:
Blev destinationen bättre?
Då behöver politiker, företag och destinationsorganisationer inte längre diskutera vad de tror kommer att hända.
De kan diskutera vad som faktiskt hände.
Hur finansierar vi nästa generation Åre?
Åre har varit med och utvecklat svensk turism förr.
Men modeller som fungerade tidigare behöver inte vara de modeller som finansierar destinationen under kommande decennier.
Internationella destinationer investerar. Gästernas förväntningar ökar. Digitaliseringen skapar nya möjligheter. Konkurrensen hårdnar.
Därför tycker jag att Åre återigen borde våga gå före.
Kommunfullmäktige kan öppna dörren.
Destinationerna kan själva välja om de vill gå igenom den.
Besökarna kan själva välja om de vill bidra.
Sedan mäter vi resultatet.
För den viktigaste frågan är egentligen inte:
Ska Åre ha en turistavgift?
Den är:
Hur finansierar vi nästa generation Åre?
Så svarar partierna om turistavgift i Åre
- S: ”Vi vill att Åre ska verka för införandet av turistavgift. Vi tycker att förslaget att kommuner får möjlighet att införa turistavgift är väldigt bra. För oss turistkommuner ökar slitaget och här ges möjligheten för kommunen att tillsammans med näringen komma överens om vad avgiften skulle kunna användas till. Det kommer stärka lokalsamhället, både för bofasta och besökare”.
- C: ”Vi vill se en turistavgift. Vi vill se en ändrad lagstiftning som gör det möjligt för kommuner som så önskar att införa en turistavgift. För att skapa resurser i syfte att skapa en ännu mer attraktiv kommun för både besökare och invånare. Resurserna ska bara gå till sådana kostnader som uppstår på grund av besöksnäringen och för att förbättra platsens möjlighet att vara en bra plats för besökare och fastboende”.
- M: ”Nej, det får en negativ ekonomisk effekt eftersom det leder till högre priser och därmed färre besökare och minskad konsumtion. Det besökarna belastar mest är infrastruktur som vägar, vatten och avlopp och där betalar besökarna direkt eller indirekt genom exempelvis avgiftskollektivet för VA och genom fastighetsavgift. En frivillig avgift som inte belastar företagaren kan vi ställa oss bakom”.
- KD: ”KD är skeptiska. En kommunal bäddavgift är juridiskt komplicerad och riskerar att slå hårdast mot de minsta aktörerna, som pensionatsägare och stuguthyrare. KD vill istället se effektivare användning av befintliga intäkter och att exploatörer bidrar mer direkt till den infrastruktur de drar nytta av.”
- SD: ”Ja, en turistskatt får vi inte införa rent juridiskt så det får ju heta turist- eller besöksavgift i så fall. Men frågan är inte helt solklar då det i så fall beror väldigt mycket på själva upplägget mot besöksnäringen, där vi beroende på beloppets storlek inte vill försämra Åres konkurrensläge gentemot andra turistorter. Men vi ser positivt på en eventuell turistavgift om den kan hållas på en marginell summa och dels implementeras på ett rättvist sätt med Skistar i förarsätet och att avgifterna verkligen går till områden som kommer både turismen och kommunen tillgodo”
- V: ”Vänsterpartiet Åre är inte emot en turistskatt. Vi kommer i första hand att verka för att exempelvis kapitalskatter, bankskatter, förmögenhetsskatt samt fastighetsskatt för landets dyraste villor införs eller höjs. I nästa steg vill vi att dessa resurser omfördelas till kommuner för att kompensera de kostnader som uppstår i samband med turism men även andra strukturella kostnader som finns i små och glesa kommuner som Åre kommun”.
- Västjämtlands Väl: ”Västjämtlands Väl vill utreda möjligheten för en turistavgift hellre än införandet av en turistskatt. Skatter går oftast till statskassan vilket därmed inte säkert hamnar lokalt/regionalt. Det är dessutom en lång process att införa nya skatter via lagstiftning. Avgift däremot, går att inför snabbare samt kan anpassas bättre att återföras till lokal nytta.”
- MP: ”Vi vill införa en turistavgift. Anledningen är att skatteintäkter från Åre kommuns fastboende idag ska täcka för turistrelaterade kostnader som VA, renhållning, väg- och ledunderhåll med mera. Syftet med avgiften är att skydda vår närmiljö och skapa möjligheter att utveckla en mer hållbar turism.”
Källa: Östersunds-Postens valenkät till partierna i Åre kommun, 21 juli 2026.
