by Bulan

5. mars 2025

Norges regering gick under hösten 2024 ut med ett förslag till en ny lag om “besøksbidrag”.

Runt 400 svar kom in från näring, myndigheter och privatpersoner. De flesta av dessa svar var kritiska till regeringens förslag och menade att regeringen måste omarbeta förslaget.

En av de mest kritiserade delarna i förslaget var att det var utformat som en skatt som kommunerna kunde förfoga över helt själva och inte var öronmärkta för utveckling av besöksnäringen.

En annan del var att kryssningsgäster och husbilar inte omfattades av avgiften.

Dessutom kritiserades att avgiften var baserad på en % av boendekostnaden vilket ger en högre avgift för de som betalar mer för sitt boende. Ologiskt då alla gäster får ta del av samma tjänster och investeringar som intäkterna resulterar i.

I ett försök till att bidra till processen att omarbeta lagen har jag skickat in en omskrivning av den Norska regeringens förslag till ”besøksbidragslov” som ni kan läsa i denna länk.

Syftet med min omarbetning av lagen är att säkerställa att intäkterna skall återinvesteras i besökarens intresse och på så vis stärka det lokala näringslivet och det civila samhället.

I mitt svar har jag också försökt motivera utformningen av paragraferna för att ge en djupare förståelse för utformningens syfte.

Min förhoppning är att jag kan bidra till en stärkt besöksnäring som har samma konkurrensvillkor som stora delar av världens turism destinationer redan har och att det stärker lokala samhällen där turismen är en del av samhällsutvecklingen.

by Bulan

29. november 2024

Publicerat på Turistnytt.se 240804:

Säsongen trogen kommer artiklar i media om besöksnäringen och i år är det en turistskatts vara eller inte vara i Sverige. Politiker uttalar sig, liksom enstaka branschaktörer. Hos samtliga vars uttalanden jag tagit del av är kunskapen om hur turistskatt fungerar dock tyvärr låg och fokus för diskussionen fel. Jag har i ett antal inlägg på LinkedIn och i blogginlägg på bulan.se börjat kommentera och försöka belysa ämnet, till gagn för en mer insatt och rätt fokuserad debatt som förhoppningsvis kan bidra till en starkare besöksnäring i Sverige.

Debatten om turistskatt har under sommaren blivit mer och mer intensiv. I SVT:s enkät till 30 turisttäta kommuner ställdes frågan ”Vill du att turistskatt ska tillåtas i er kommun?”. I elva av kommunerna svarar en eller båda politikerna Ja, i åtta svarar en eller båda politikerna Nej och fem politiker har inte kunnat svara varken Ja eller Nej.

Vi behöver kunskap och debatt bortom Ja eller Nej om turistskatt

Ledare och artiklar i ledande tidningar har senaste tiden adresserat ämnet utan att gå djupare än Ja eller Nej på turistskattens vara eller inte vara. Hos såväl skribenter som politiker som uttalar sig är det tydligt att kunskapsnivån, omvärldsbevakningen och alternativa infallsvinklar om turistskatt saknas.

Politiker på nationell och lokal nivå som uttalat sig gör det mestadels inom ramen för generella politiska ståndpunkter. Centern framstår som de som är närmast ett beslut enligt ett uttalande från Elisabeth Thand-Ringkvist. Socialdemokraterna med Anna-Caren Sätherberg och Meith Folin är tydligt för en skatt men verkar vilja stärka kommunernas skattekista generellt. Moderaterna verkar mest bara vara emot ordet skatt.

Nej till opreciserad skatt men Ja till riktad avgift

Bland dem som visar minst kunskap om besöksnäringen är finansminister Elisabeth Svantesson som tycker turistskatt är en dålig idé och svamlar betänkligt i SVT:s intervju. Branschorganisationen Visitas näringspolitiska chef Anna Wallén menar att besöksnäringen redan är hårt belastad med skatter och hävdar att Visita i intervjuer sett att turister skulle välja bort vissa platser pga av en turistskatt. Tittar man på akademisk forskning om avgifter inom turismen finns tvärtemot Visitas uttalande en acceptans hos besökaren för att betala en avgift om man vet att den går till att förbättra hens upplevelse. Går pengarna däremot till en opreciserad skatt som inte kommer besökaren till del, finns ett tydligt motstånd. Ett uttalande utan denna nyans och sammanhang blir därmed tyvärr meningslöst.

Tvekar ni ryggradsmässigt på en avgift, fråga er själva när ni senast valde att inte åka till ett ställe på grund av turistskatt? De flesta av turisterna vet inte ens att det finns en avgift för att besöka en destination även om det står tydligt när de bokar resan att lokala avgifter och skatter kan tillkomma på plats. Väl där är avgiften så liten att det blir en icke fråga. I den här debatten är det mycket viktigt att förstå skillnaden mellan en avgift och en skatt. En avgift går per definition till ett dedikerat syfte. En skatt går däremot in i en skattepott som stat och kommuner kan göra som de vill med.

Kunskap måste in i debatten

Det största problemet i den pågående debatten är okunskapen bland politiker och branschen om det media kallar turistskatt. Därför har jag skrivit ett antal artiklar i ämnet och tänker fortsatt bidra med fakta i ämnet på min Linkedin-sida. Det som bland annat framförts som skäl för en turistskatt av kommunerna är ökade kostnader för vatten och avlopp, men VA finansieras redan av en taxa som skall täcka hela investerings, drifts och underhållskostnaderna för anläggningen. Räcker inte intäkterna till måste taxan höjas. Andra saker som förts fram som skäl till en skatt är ökade resurser till renhållning, räddningstjänster, samhällsservice mm även här finns redan lagstiftning för hur dessa finansieras.

Hur hanteras detta i övriga Europa?

Inom Europa har jag än så länge dessutom inte hittat en ”turistskatt” som inte de facto är en AVGIFT och går till ett dedikerat syfte nämligen att förbättra besökarens upplevelse. Sverige behöver således ingen turistskatt men svensk besöksnäring behöver likafullt en ny finansieringsmodell med en avgift som går till att förbättra upplevelsen av svenska destinationer för besökaren.

I en ny finansieringsmodell finns bara vinnare. Vi behöver inte uppfinna hjulet igen. Skandinavien och de baltiska länderna är de enda länderna i Europa som inte har eller har börjat införa en avgift för besökare. I resten av Europa finns välutvecklade modeller och lagstiftning sedan över 100 år som tar hänsyn till besökaren, företagen och destinationernas behov och perspektiv. Jag har skrivit en artikel om schweiziska skidorten Saas-Fee som har ett välutvecklat och framgångsrikt system som tillfört en liten ort med många besökare nästa 1 miljard i intäkter de senaste 10 åren. Som använts för att förbättra besökarens upplevelse och marknadsföra destinationen. Saas-Fee har ungefär lika många gästnätter som Borgholms kommun.

Hur skall vi kunna konkurrera med de resurserna?

Fördelarna med en avgift som baserar sig på en besökares övernattning är många för svensk besöksnäring, men essensen i värdet är ett nytt kundfokus samt långsiktiga och förutsägbara intäkter. Idag finansieras destinationsutveckling generellt genom politiska beslut eftersom det inte ingår i det kommunala grunduppdraget. Pengarna kommer således från politiska incitament och inte från den riktiga kunden, besökaren. Detta gör att destinationsutvecklingen i Sverige handlar om att tillfredsställa politikernas intressen. Det är inte en bra situation för näringen. När intäkterna till destinationsutveckling däremot kommer från besökaren kommer allt fokus bli på hur man kan göra besökaren så nöjd med sin upplevelse att hen kommer tillbaka, pratar med sina vänner om hur bra upplevelsen var och att förbättra och investera nya anläggningar, tjänster och evenemang som lockar fler till destinationen.

Fördelarna med en avgift

En ny finansieringsmodell kommer att ändra destinationsorganisationernas kundfokus från politiken till besökaren och kommer att sätta fokus på rätt frågor för näringslivet och stärka samverkan mellan näringen och offentligheten. Svensk besöksnäring behöver också minska beroendet av projektfinansiering som idag har alltför stor betydelse för finansieringen av destinationsutveckling. MEN vi behöver fortfarande ha en stark projektfinansieringen för att kunna ta innovativa steg framåt i utvecklingen av svensk besöksnäring.

Långsiktiga och förutsägbara intäkter skulle dessutom bidra till att professionalisera destinationsutvecklingen i Sverige så att människor vågar och vill satsa på en karriär inom besöksnäringen. Besökaren får en bättre upplevelse, företagen får en bättre produkt, medborgarna tjänar på att turismen finansierar sig själv istället för via skatteintäkter. Alla vinner, det finns inga förlorare.

Hur ska vi göra detta?

Vän av ordning funderar då hur skall detta gå till? I hela Europa är dessa system reglerade genom lagstiftning. Genom en lag skapas bästa förutsättningarna för hela näringen och det är min rekommendation. Alltså behöver en process startas för att kunna komma till ett beslut om villkoren som tillåter kommunerna att ta ut en avgift av besökaren. I hela världen är det boendeaktörerna de som har uppdraget för att ta betalt av gästen och ge gästen information om de förmåner man får för avgiften. I dag rapporterar redan svenska boendeaktörerna sina gästnätter en gång i månaden till SCB på uppdrag av Tillväxtverket som en del av besöksnäringens statistikinsamling. Det känns logiskt att använda den rapporteringen som underlag för kommunerna att samla in avgifterna som boendeaktörerna fått betalt för.

Kommunerna beslutar om vilken organisation och vilket regelverk som skall gälla för avgifterna och följer upp att lagen följs. Se två exempel på en tysk och en schweizisk lagtext som är översatt till svenska.

Vad gör vi i väntan på lagstiftning?

Denna process tar tid och hur gör man under tiden till beslut eller om det inte blir något beslut? Jag kommer i en kommande artikel beskriva hur Val Gardena har arbetat med både lagstadgade avgifter och genom frivilliga överenskommelser inom näringen. Genom en frivillig överenskommelse mellan näring och offentligheten kan finansieringsmodeller liknande de som finns i hela Europa implementeras på kort tid. I dag finns liknande modeller delvis redan runt om i landet men ännu inte på den nivå som våra konkurrenter i Europa och resten av världen har.

Vi behöver agera och agera rätt och effektivt för en hållbar framtid

Framtiden kommer ställa än högre krav från samhället och besökaren på besöksnäringen. FN:s hållbarhetsmål preciseras för besöksnäringen i Global Sustainable Tourism Counsil:s olika kriterier för tex destinationer, hotell och evenemang och kommer att utvecklas med fler områden och skärpas över tid. Dessa kriterier kommer kräva ytterligare finansiering av destinationerna i framtiden.

Svensk besöksnäring har idag sämre konkurrensvillkor än de länder som har lagstadgade möjligheter att ta in avgifter från besökaren. Det påverkar näringens förmåga att attrahera talanger och företagare negativt och ger oss inte förmågan att öka hållbarheten i näringen i samklang med planetens behov på långsikt.

Avslutningsvis är jag övertygad om att Sverige är i stort behov av en ny finansieringsmodell för besöksnäringen inspirerad av internationella modeller och att den kommer utveckla besöksnäringen till förmån för besökaren, medborgare, företagare, Sverige och planeten. För det behövs fördjupad kunskap om hur resten av världen arbetar och vi behöver en öppen kunskapsdriven samt faktabaserad debatt mellan politiker och företagare om hur vi löser finansieringen av en långsiktigt hållbar besöksnäring i Sverige.