Category: Uncategorized

Norges regering föreslår ny lag som kan ge 1 miljard i nya intäkter till norska kommuner!

by Bulan

19. november 2024

Så kom förslaget om en norsk turismavgift i form av en ny lag som ger kommuner möjlighet att ta ut en avgift av besökaren på max 5% som endast kan investeras i gemensam infrastruktur och service. Förslaget är skarpare och mer färdigt än jag hade väntat mig.

Synpunkter skall vara inne senast 3 januari 2025 och beslut kan tas av regeringen under våren 2025!

Här kan ni läsa samrådsdokumentet översatt till svenska!

Samrådsdokument om förslaget till lag om besöksbidrag

Danmark har också avancerat sin turism genom en ny nationell turismstrategi där de lägger in 100 miljoner extra kommande 4 år utöver de 252 milj de redan satsar samt ytterligare 200 milj DKK 2026-2028.

Sverige står och stampar för att näringen befarar att det kommer minska antalet besökare.

Ny forskning visar att om man tog bort all flygskatt i EU skulle flyget öka utsläpp, linjer, passagerare med 4% men BNP skulle bara minska 0,2%.

Forskningen visar också att prisförändringar med 2-5% inte påverkar efterfrågan från kunden nämnvärt.

Forskningen visar också att kundens nöjdhet med destinationen ökar om man får vara med att bidra till dess utveckling! Dvs intäkter skall gå tillbaka till det lokala samhället precis som i det norska förslaget.

Dessutom saknas forskning om hur intäkterna påverkar destinationernas attraktivitet.

Med 5% i avgift på boendeintäkterna i Stockholm under 2023 skulle intäkterna till var 3 storstadskommuner bli:

Visit Stockholm 411 miljoner

Göteborg & Co 179 miljoner

Visit Malmö 67 miljoner.

Med 50.-/natt, vilket är en annan intäktsmodell, skulle utfallet bli:

Visit Stockholm 477 miljoner

Göteborg & Co 238 miljoner

Visit Malmö 109 miljoner.

Till detta skall läggas övernattningar genom AirBnb, Blocket och andra förmedlare. I fjällen och på kusterna är just dessa övernattningar den kanske största delen av volymen.

Vad händer om Stockholm, Göteborg och Malmö investerar dessa intäkterna i evenemang, nya attraktioner, lokala transporter, service?

Ökar reseanledningen till dessa destinationer då, jag har svårt att se annat!

Amsterdam är den destination i Europa som idag har den högsta avgiften med 12,5% vilket under 2024 beräknas bli 2,5 miljarder/år i intäkter som investeras i destinationen Amsterdams attraktivitet. Detta bör oroa näringen mer än en framtida besöksavgift i Sverige.

Nyckeln ligger i att ge näringen möjlighet till att vara med i besluten om vad intäkterna skall investeras i samt jämföra med vad besökarna säger behövs förbättras i destinationerna!

To be continued!

Trendatlas om framtidens turism 2035!

by Bulan

14. november 2024

En spännande och gedigen rapport om framtidens trender har presenterats av BFUF.

I sammanfattningen av rapporten nämns ”Brist på politisk vilja och vision är en barriär” som ett av två hinder för utvecklingen av svensk besöksnäring och en mer enhetligt strategi och politisk vilja efterfrågas.

Rapporten tar inte upp internationella trender hur utveckling av turism finansieras för att hantera överturism, attraktivitet och hållbarhet i alla dess dimensioner.

Jag vill därför föreslå ny svensk forskning eller rapporter som beskriver:

  • internationella finansieringsmodellers uppbyggnad
  • den juridiska formen för finansiering av turism
  • hur investeringarna i turism påverkar destinationernas attraktivitet
  • hur denna attraktivitet påverkar besökarnas resebeteende

Danska Group NAO har nyligen publicerat en inspirerande artikel om möjligheterna med turistavgifter i Danmark. Rapporten, “Skat, Skat Ikke”, utforskar hur turistskatter och avgifter kan bidra till en mer hållbar och lokalt förankrad turismutveckling. Men även här saknas ovan nämnda forskning.

Enligt forskningen som beskrivs i Group NAOs artikel är skillnaden mellan avgift och skatt centralt i besökarens perspektiv.

En avgift ses i besökarens perspektiv som övervägande positivt när intäkterna investeras i lokal utveckling som dessutom ger besökaren en förbättrad upplevelse.

En skatt som betalas in till en skattekista utan motprestation får tummen ned.

På Wikipedia kan man läsa:

“Man skiljer i strikt mening mellan skatter och avgifter.

Skatter betalas av alla oavsett om de utnyttjar nyttigheterna eller inte, utan direkt koppling till särskild motprestation.

Avgifter är däremot kopplade till en motprestation och tas ut av den som utnyttjar tjänsterna.”

Det viktiga här är således att kunna skilja på skatt och avgift.

Jag har skrivit i Turismnytt att ”svensk besöksnäring i behov av en ny finansieringsmodell men inte av en skatt”Läs gärna och kommentera artikeln.

I min Linkedin artikel från i somras om den Schweiziska skidorten Saas-Fee beskriver jag hur deras finansieringsmodell är uppbyggd med lagstadgade avgifter på kommunal, regional och nationell nivå där intäkter till produktutveckling och marknadsföring kommer från besökare, företagen, kommun och regionen.

Intressant nog tillåter svensk kommunallag kommuner och regioner att ta ut avgifter för tjänster som man tillhandahåller.

En Schweizisk skidort har idag ca 10 gånger mer pengar till att investera i attraktivitet än en svensk!

Switzerland Tourism, som är jämförbart med Visit Sweden, har dessutom ca 600 miljoner SEK i budget från staten för att marknadsföra Schweiz och har ytterligare ca 400 miljoner i övriga marknadsintäkter. Ca 700 miljoner spenderas på marknadsföringsutgifter.

Visit Swedens budget för 2024 var 104,6 miljoner SEK.

Är en Schwezisk finansieringsmodell en möjlig väg för svensk besöksnäring?

Jag tänker att det är det, om det finns politisk vilja.

Det som behövs för att skapa den ”politiska viljan” är vi tillhandahåller mer faktabaserad kunskap till politiker och näring om hur finansiering av turism sker internationellt, det är därför skriver jag om det här och på min Linkedin.

Idrottens digitala omställning: En framtidsinriktad syn och handlingsplan

I ett inlägg från RF:s IT-chef Elisabeth Borg tas frågan om Idrottens digitala omställning och förändringsledningsmetodik för att idrotten skall lyckas skapa värde i omställningen upp. Per Axboms bild över Knosters modell över en lyckad förändringsprocess skapade tankar hos mig för hur Geztio kan bidra i omställningen och i förändringen.

Så här tänker jag i korta drag:

  • Från mitt perspektiv är grundförutsättningen för idrotten att dess målgrupper spenderar 5 timmar i sin smartphone varje dag OCH 92% av dessa timmar spenderas i en mobil app och inte i en mobilanpassad webb enligt LinkMobility. Idrotten måste acceptera denna förutsättning som grund för sin digitala  omställning och ta konsekvenserna av vad detta innebär för framtida teknikval. Skall vi ha en ny webb eller skall vi ha en app med en mobil webb?

Stor del av ovan nämnda timmar spenderas i Facebook och Instagrams appar. Dessa appar lämpar sig dock inte för fördjupad information om idrotten och inte heller för att skapa effektiv dialog med kunden/fanet, som kan utvecklas till bättre kundupplevelse och ökade intäkter. Jag menar inte att Facebook och Instagram inte skall användas, tvärt om de är viktiga i idrottens utåtriktade digitala marknadsföring men inte som central marknadsföringsplattform då sådana kanaler inte möjliggör för idrotten att effektivt samla och kunna nyttja data om kundens beteende ej heller att konvertera kontakterna till nya intäkter till idrotterna.

Bildens olika byggstenar ger mig följande tankar:

Målbild = Varje idrott måste ÄGA dialogen med sina medlemmar och följare och de måste ha tillgång till sin kunddata. Idrotterna måste ha förmågan att skapa långsiktig dialog och hållbar och ständigt utvecklad relation med kunden/fanet, där dialogen också kan konverteras till intäkter.

Kompetens = Ta in extern kompetens för att skapa kortsiktig kapacitet. Bygg intern kompetens och förmåga långsiktigt med den externa som vagga och katalysator.

Motivation = Digitaliseringen är idrottens överlevnadsstrategi. Utan en stark digital kommunikation med sina målgrupper riskerar idrotten att bli utkonkurrerad av andra idrotter, intressen och utgiftsslag och gå miste om en latent potential (!) i starkare kundrelation och ökade intäkter.

Resurser = Idrotter måste hitta nya affärsmodeller för att skapa nya resurser. Medlemmar, deltagare och följare är tillgångar i idrottsekonomin. Partnerskap, content crowd sourcing, plattformsekonomi och nätverkseffekter måste implementeras i idrotternas affärsstrategier.

Handlingsplan = Börja med att ändra målgruppens digitala helhetsupplevelse av er idrott. Bygg vidare med prioriterade komponenter till en plattform där ni äger dialogen med målgruppen i er egna mobila app.

Vill du få mer information om hur jag tänker om digital omställning är du välkommen att boka ett möte med mig här.

När jag krängde öl på Skidskytte-VM

I tidigare inlägg har jag berättat historien om hur Geztio på en och samma dag slöt avtal om att leverera de officiella appar till 2 vintersport VM i Jämtland samt om mina erfarenheter från alpina VM i Åre 2019 som du kan läsa här.

I denna blogg skall jag berätta lite kort om mina erfarenheter från Skidskytte-VM 2019 i Östersund men fokusera på implementationen av beställning av mat och dryck i syfte att minska köerna i pauserna.

I korthet först kan sägas att även skidskytte-VM blev framgångsrikt för appen. Den placerade sig t ex under eventet på 2:a plats i Appstore under kategorin ”Sport” och engagerade fansen att återvända i genomsnitt ca 7 gånger per dag till appen vilket, var markant mer frekvent än beteendet på webben.

ATG var stor sponsor för eventet och i deras monterhus bakom läktarna hade de även installerat VM-appen på en 40 tum stor touchskärm där appen marknadsfördes och kunde användas precis som på en liten telefon och gjorde ett mäktigt intryck. Se hur det såg ut här.

Så till frågan om mat och dryck via appen. Alla som varit på ett evenemang känner igen problematiken med att köpa mat i pauserna mellan programpunkterna. Att leverera ut många portioner mat och dryck under en kort tid är en utmaning. En flasktratt i hanteringen som kan digitaliseras är beställningen och betalningen. Därför gjorde vi VM:s alla matställen köp- & bokningsbara genom appen och besökaren kunde beställa och betala i appen.

I öltältet gjordes leveransen av beställningen i en speciell ”fast track”-kassa vid sidan av de manuella kassorna; en kassa som jag själv bemannade och fick nöjet att leverera mat & dryck till glada gäster som slapp stå i de tidvis långa köer som uppstod i pauserna.

Under VM:ets mest besökta dag gjordes ca 3800 köp i öltältet. Varje köp tog ca 30 sekunder att beställa och betala genom 5 separata kassor som bemannades av minst en kassör/servitör. En beställning i appen tog bort hela beställnings- och betalningsmomentet och jag, som bemannade ”fast track”-kassan, kunde fokusera på att leverera ordrarna som kom ni via appen på en iPad till mig.

Beställningssystemet i appen kompletterade den traditionella manuella kassaapparaten och den mobila betalningsterminalen men tog bort ca 20-30 sekunders hantering på varje köp. Totalt beräknade jag att en helt digital beställnings- och betalningsfunktion i appen hade besparat besökaren 20-30 timmars köande!

Hur mycket mer försäljning som hade kunnat genererats med mindre köer har jag inte lyckats räkna ut men både en ökad försäljning och en minskad personalkostnad bör kunna uppnås för en duktig restauratör. Se hur upplevelsen att beställa mat och dryck i appen såg ut här.

Även om det är 5 år sedan VM:en i Jämtland skall vi komma ihåg att Covid-19 stängde ned evenemangsbranschen och stora delar av besöksnäringen i nästan 3 år; 2 år av restriktioner och 1 år av återhämtning och det var först hösten 2023 som evenemangen återhämtat sig fullt ut efter Covid.

Covid lärde många branscher sig vikten av digital tillgänglighet, kontaktlösa köpupplevelser och nu finns teknologin samt mognad hos kunden att använda sig av digitala plattformar för att lösa sina ”pain points”.

Har du ett event eller annan verksamhet som har behov av digitalisering är du mer än välkommen att boka upp ett möte med mig här.

Ha en fin fortsättning på veckan!

/Bulan

ÅForsk Entreprenörsstipendium 2016

För andra året i rad utsåg stiftelsen ÅForsk tillsammans med branschföreningen Swedish Incubators & Science Park vilka som är Sveriges 10 mest innovativa entreprenörer.

Vinnarna, som fick ett stipendium på 200 000 kronor, hade valts ut och bedömts av en jury utifrån kriterierna: entreprenöriell drivkraft, affärsidéns potential samt den faktiska skillnaden stipendiet medför för att entreprenören ska kunna ta sin idé till nästa nivå.

Jag fick ta emot priset för mitt arbete att kommersialisera turismforskningen runt Geztio AB på Åre Kapitalmarknadsdagar i april 2016.

Stort tack till alla som stöttat till att förverkliga min vision under de senaste 3 åren:)

Läs mer på www.gezt.io