Turistavgift i Falkenberg – vad säger forskningen och gästerna?

Falkenbergs KD ställer relevanta frågor i Hallands Nyheter – men drar slutsatsen innan man tittat på forskningen, gästerna, internationella erfarenheter eller hur en modern svensk modell faktiskt skulle kunna utformas.

Argumentet är i princip: högre pris → färre gäster.

Den grundläggande mekanismen finns – men så enkelt fungerar inte turismens priselasticitet.

Priset spelar självklart roll och om priset höjs och ingenting annat förändras är resonemanget relevant.

Men om intäkten återinvesteras så att destinationens kvalitet, attraktivitet och gästens upplevda värde samtidigt ökar, har både priset och produkten förändrats.

Forskningen visar samtidigt att turismens efterfrågan är betydligt mer komplex än en enkel relation mellan pris och antal gäster. Martin Falk har studerat turismens priselasticitet, medan forskning av Maria Lexhagen, Tatiana Chekalina och Matthias Fuchs visar betydelsen av destinationens resurser, gästens upplevda värde och ”value for money”. Norbert Vanhoves destinationsekonomiska forskning sätter detta i ett bredare perspektiv av konkurrenskraft, efterfrågan och investeringar.

En avgift som bara höjer priset är alltså något helt annat än en avgift som återinvesteras i destinationen och samtidigt ökar värdet för gästen.

Och vi behöver faktiskt inte gissa vad Falkenbergs gäster tycker.

I forskningsprojektet Destination Halland, där ETOUR Research Centre vid Mittuniversitetet var forskningspartner, genomförde ETOUR sommaren 2016 en besökarundersökning i Halland. Över 400 besökare svarade bland annat på frågor om betalningsvilja för destinationsutveckling. I materialet finns 447 svar på frågan om betalningsvilja, varav 94 från Falkenberg.

54 procent av respondenterna från Falkenberg uppgav en positiv betalningsvilja för en avgift per person och natt. Bland dem som var beredda att betala var genomsnittet cirka 25 kronor – redan 2016.

Det sätter också MP:s föreslagna 10 kronorna i perspektiv. I europeisk jämförelse är det en mycket låg nivå.

I Kaiserbäder på ön Usedom i Tyskland – med badorterna Heringsdorf, Ahlbeck och Bansin – betalar en vuxen 2026 €3,70 per dag under högsäsongen, motsvarar cirka 41 kronor. Avgiften är kopplad till UsedomCard, som bland annat ger fri busstrafik i Kaiserbäder, rabatter hos anslutna företag samt tillgång till olika sportanläggningar och offentliga toaletter. Intäkterna används bland annat till renhållning av promenader, underhåll och evenemang.

I Saas-Fee, Schweiz, betalar en vuxen idag CHF 4,50 vintertid och CHF 7 sommartid – ungefär 60 respektive 95 kronor per person och natt. Avgiften är dessutom kopplad till ett gästkort med konkreta förmåner.

Det intressanta är alltså inte bara vad gästen betalar, utan vilket värde gästen får tillbaka och vad destinationen kan investera.

Jag skulle därför föreslå att Falkenberg testar 50 kronor per gästnatt, kombinerat med ett digitalt Falkenberg Gästkortmed konkreta förmåner. Det skulle exempelvis kunna handla om fria eller rabatterade evenemang och aktiviteter, kulturupplevelser och erbjudanden från handel och restauranger – samtidigt som intäkterna kan bidra till exempelvis städade stränder, fler publika toaletter och andra gemensamma kvaliteter i destinationen.

Besöksavgifter i kombination med gästkort kan därmed skapa två ekonomiska effekter:

1. Kapital för att investera i destinationens attraktivitet.

2. Ökad lokal konsumtion hos Falkenbergs företag.

Och administrationen behöver inte byggas efter gårdagens europeiska modell, där hotell och campingar samlar in och redovisar avgiften.

Vi betalar redan parkering digitalt via mobilen. En svensk frivillig besöksavgift kan fungera på motsvarande sätt.

Gästen betalar direkt till destinationens digitala system och får sitt gästkort i mobilen. Boendeanläggningen kan informera om möjligheten men slipper uppbörds- och redovisningsadministrationen. Samtidigt kan företag i hela destinationen bidra med erbjudanden och upplevelser, öka värdet för gästen och själva bli synliga för besökaren.

Falkenberg kan dessutom börja utan att vänta på en nationell lag om en obligatorisk besöksavgift.

En frivillig modell kan utformas redan inom dagens rättsliga ramar. Börja frivilligt och testa under tre år. Mät konvertering, betalningsvilja, användning av gästkortet, lokal konsumtion, gästnöjdhet och återbesök.

Med cirka 978 000 kommersiella gästnätter och 50 kronor per natt blir bruttopotentialen:

40 % anslutning: 19,6 MSEK/år

50 % anslutning: 24,5 MSEK/år

60 % anslutning: 29,3 MSEK/år

Det är inte en prognos. Det är ett scenario som går att testa.

Tänk vad 20–30 miljoner kronor varje år skulle kunna göra för Falkenbergs stränder, leder, evenemang, reseanledningar, digitala tjänster och andra gemensamma delar av destinationen – samtidigt som gästkortet skapar nya affärer för det lokala näringslivet.

Det är den diskussion jag skulle vilja se:

Inte bara vad 50 kronor kostar gästen – utan vilket värde Falkenberg kan skapa för gästen, företagen och destinationen genom 20–30 miljoner kronor i nya årliga investeringar.