Author:


Norges förslag till “besøksbidragslag”

by Bulan

5. mars 2025

Norges regering gick under hösten 2024 ut med ett förslag till en ny lag om “besøksbidrag”.

Runt 400 svar kom in från näring, myndigheter och privatpersoner. De flesta av dessa svar var kritiska till regeringens förslag och menade att regeringen måste omarbeta förslaget.

En av de mest kritiserade delarna i förslaget var att det var utformat som en skatt som kommunerna kunde förfoga över helt själva och inte var öronmärkta för utveckling av besöksnäringen.

En annan del var att kryssningsgäster och husbilar inte omfattades av avgiften.

Dessutom kritiserades att avgiften var baserad på en % av boendekostnaden vilket ger en högre avgift för de som betalar mer för sitt boende. Ologiskt då alla gäster får ta del av samma tjänster och investeringar som intäkterna resulterar i.

I ett försök till att bidra till processen att omarbeta lagen har jag skickat in en omskrivning av den Norska regeringens förslag till ”besøksbidragslov” som ni kan läsa i denna länk.

Syftet med min omarbetning av lagen är att säkerställa att intäkterna skall återinvesteras i besökarens intresse och på så vis stärka det lokala näringslivet och det civila samhället.

I mitt svar har jag också försökt motivera utformningen av paragraferna för att ge en djupare förståelse för utformningens syfte.

Min förhoppning är att jag kan bidra till en stärkt besöksnäring som har samma konkurrensvillkor som stora delar av världens turism destinationer redan har och att det stärker lokala samhällen där turismen är en del av samhällsutvecklingen.

Sverige behöver en ny finansieringsmodell för besöksnäringen men inte i form av en skatt

by Bulan

29. november 2024

Publicerat på Turistnytt.se 240804:

Säsongen trogen kommer artiklar i media om besöksnäringen och i år är det en turistskatts vara eller inte vara i Sverige. Politiker uttalar sig, liksom enstaka branschaktörer. Hos samtliga vars uttalanden jag tagit del av är kunskapen om hur turistskatt fungerar dock tyvärr låg och fokus för diskussionen fel. Jag har i ett antal inlägg på LinkedIn och i blogginlägg på bulan.se börjat kommentera och försöka belysa ämnet, till gagn för en mer insatt och rätt fokuserad debatt som förhoppningsvis kan bidra till en starkare besöksnäring i Sverige.

Debatten om turistskatt har under sommaren blivit mer och mer intensiv. I SVT:s enkät till 30 turisttäta kommuner ställdes frågan ”Vill du att turistskatt ska tillåtas i er kommun?”. I elva av kommunerna svarar en eller båda politikerna Ja, i åtta svarar en eller båda politikerna Nej och fem politiker har inte kunnat svara varken Ja eller Nej.

Vi behöver kunskap och debatt bortom Ja eller Nej om turistskatt

Ledare och artiklar i ledande tidningar har senaste tiden adresserat ämnet utan att gå djupare än Ja eller Nej på turistskattens vara eller inte vara. Hos såväl skribenter som politiker som uttalar sig är det tydligt att kunskapsnivån, omvärldsbevakningen och alternativa infallsvinklar om turistskatt saknas.

Politiker på nationell och lokal nivå som uttalat sig gör det mestadels inom ramen för generella politiska ståndpunkter. Centern framstår som de som är närmast ett beslut enligt ett uttalande från Elisabeth Thand-Ringkvist. Socialdemokraterna med Anna-Caren Sätherberg och Meith Folin är tydligt för en skatt men verkar vilja stärka kommunernas skattekista generellt. Moderaterna verkar mest bara vara emot ordet skatt.

Nej till opreciserad skatt men Ja till riktad avgift

Bland dem som visar minst kunskap om besöksnäringen är finansminister Elisabeth Svantesson som tycker turistskatt är en dålig idé och svamlar betänkligt i SVT:s intervju. Branschorganisationen Visitas näringspolitiska chef Anna Wallén menar att besöksnäringen redan är hårt belastad med skatter och hävdar att Visita i intervjuer sett att turister skulle välja bort vissa platser pga av en turistskatt. Tittar man på akademisk forskning om avgifter inom turismen finns tvärtemot Visitas uttalande en acceptans hos besökaren för att betala en avgift om man vet att den går till att förbättra hens upplevelse. Går pengarna däremot till en opreciserad skatt som inte kommer besökaren till del, finns ett tydligt motstånd. Ett uttalande utan denna nyans och sammanhang blir därmed tyvärr meningslöst.

Tvekar ni ryggradsmässigt på en avgift, fråga er själva när ni senast valde att inte åka till ett ställe på grund av turistskatt? De flesta av turisterna vet inte ens att det finns en avgift för att besöka en destination även om det står tydligt när de bokar resan att lokala avgifter och skatter kan tillkomma på plats. Väl där är avgiften så liten att det blir en icke fråga. I den här debatten är det mycket viktigt att förstå skillnaden mellan en avgift och en skatt. En avgift går per definition till ett dedikerat syfte. En skatt går däremot in i en skattepott som stat och kommuner kan göra som de vill med.

Kunskap måste in i debatten

Det största problemet i den pågående debatten är okunskapen bland politiker och branschen om det media kallar turistskatt. Därför har jag skrivit ett antal artiklar i ämnet och tänker fortsatt bidra med fakta i ämnet på min Linkedin-sida. Det som bland annat framförts som skäl för en turistskatt av kommunerna är ökade kostnader för vatten och avlopp, men VA finansieras redan av en taxa som skall täcka hela investerings, drifts och underhållskostnaderna för anläggningen. Räcker inte intäkterna till måste taxan höjas. Andra saker som förts fram som skäl till en skatt är ökade resurser till renhållning, räddningstjänster, samhällsservice mm även här finns redan lagstiftning för hur dessa finansieras.

Hur hanteras detta i övriga Europa?

Inom Europa har jag än så länge dessutom inte hittat en ”turistskatt” som inte de facto är en AVGIFT och går till ett dedikerat syfte nämligen att förbättra besökarens upplevelse. Sverige behöver således ingen turistskatt men svensk besöksnäring behöver likafullt en ny finansieringsmodell med en avgift som går till att förbättra upplevelsen av svenska destinationer för besökaren.

I en ny finansieringsmodell finns bara vinnare. Vi behöver inte uppfinna hjulet igen. Skandinavien och de baltiska länderna är de enda länderna i Europa som inte har eller har börjat införa en avgift för besökare. I resten av Europa finns välutvecklade modeller och lagstiftning sedan över 100 år som tar hänsyn till besökaren, företagen och destinationernas behov och perspektiv. Jag har skrivit en artikel om schweiziska skidorten Saas-Fee som har ett välutvecklat och framgångsrikt system som tillfört en liten ort med många besökare nästa 1 miljard i intäkter de senaste 10 åren. Som använts för att förbättra besökarens upplevelse och marknadsföra destinationen. Saas-Fee har ungefär lika många gästnätter som Borgholms kommun.

Hur skall vi kunna konkurrera med de resurserna?

Fördelarna med en avgift som baserar sig på en besökares övernattning är många för svensk besöksnäring, men essensen i värdet är ett nytt kundfokus samt långsiktiga och förutsägbara intäkter. Idag finansieras destinationsutveckling generellt genom politiska beslut eftersom det inte ingår i det kommunala grunduppdraget. Pengarna kommer således från politiska incitament och inte från den riktiga kunden, besökaren. Detta gör att destinationsutvecklingen i Sverige handlar om att tillfredsställa politikernas intressen. Det är inte en bra situation för näringen. När intäkterna till destinationsutveckling däremot kommer från besökaren kommer allt fokus bli på hur man kan göra besökaren så nöjd med sin upplevelse att hen kommer tillbaka, pratar med sina vänner om hur bra upplevelsen var och att förbättra och investera nya anläggningar, tjänster och evenemang som lockar fler till destinationen.

Fördelarna med en avgift

En ny finansieringsmodell kommer att ändra destinationsorganisationernas kundfokus från politiken till besökaren och kommer att sätta fokus på rätt frågor för näringslivet och stärka samverkan mellan näringen och offentligheten. Svensk besöksnäring behöver också minska beroendet av projektfinansiering som idag har alltför stor betydelse för finansieringen av destinationsutveckling. MEN vi behöver fortfarande ha en stark projektfinansieringen för att kunna ta innovativa steg framåt i utvecklingen av svensk besöksnäring.

Långsiktiga och förutsägbara intäkter skulle dessutom bidra till att professionalisera destinationsutvecklingen i Sverige så att människor vågar och vill satsa på en karriär inom besöksnäringen. Besökaren får en bättre upplevelse, företagen får en bättre produkt, medborgarna tjänar på att turismen finansierar sig själv istället för via skatteintäkter. Alla vinner, det finns inga förlorare.

Hur ska vi göra detta?

Vän av ordning funderar då hur skall detta gå till? I hela Europa är dessa system reglerade genom lagstiftning. Genom en lag skapas bästa förutsättningarna för hela näringen och det är min rekommendation. Alltså behöver en process startas för att kunna komma till ett beslut om villkoren som tillåter kommunerna att ta ut en avgift av besökaren. I hela världen är det boendeaktörerna de som har uppdraget för att ta betalt av gästen och ge gästen information om de förmåner man får för avgiften. I dag rapporterar redan svenska boendeaktörerna sina gästnätter en gång i månaden till SCB på uppdrag av Tillväxtverket som en del av besöksnäringens statistikinsamling. Det känns logiskt att använda den rapporteringen som underlag för kommunerna att samla in avgifterna som boendeaktörerna fått betalt för.

Kommunerna beslutar om vilken organisation och vilket regelverk som skall gälla för avgifterna och följer upp att lagen följs. Se två exempel på en tysk och en schweizisk lagtext som är översatt till svenska.

Vad gör vi i väntan på lagstiftning?

Denna process tar tid och hur gör man under tiden till beslut eller om det inte blir något beslut? Jag kommer i en kommande artikel beskriva hur Val Gardena har arbetat med både lagstadgade avgifter och genom frivilliga överenskommelser inom näringen. Genom en frivillig överenskommelse mellan näring och offentligheten kan finansieringsmodeller liknande de som finns i hela Europa implementeras på kort tid. I dag finns liknande modeller delvis redan runt om i landet men ännu inte på den nivå som våra konkurrenter i Europa och resten av världen har.

Vi behöver agera och agera rätt och effektivt för en hållbar framtid

Framtiden kommer ställa än högre krav från samhället och besökaren på besöksnäringen. FN:s hållbarhetsmål preciseras för besöksnäringen i Global Sustainable Tourism Counsil:s olika kriterier för tex destinationer, hotell och evenemang och kommer att utvecklas med fler områden och skärpas över tid. Dessa kriterier kommer kräva ytterligare finansiering av destinationerna i framtiden.

Svensk besöksnäring har idag sämre konkurrensvillkor än de länder som har lagstadgade möjligheter att ta in avgifter från besökaren. Det påverkar näringens förmåga att attrahera talanger och företagare negativt och ger oss inte förmågan att öka hållbarheten i näringen i samklang med planetens behov på långsikt.

Avslutningsvis är jag övertygad om att Sverige är i stort behov av en ny finansieringsmodell för besöksnäringen inspirerad av internationella modeller och att den kommer utveckla besöksnäringen till förmån för besökaren, medborgare, företagare, Sverige och planeten. För det behövs fördjupad kunskap om hur resten av världen arbetar och vi behöver en öppen kunskapsdriven samt faktabaserad debatt mellan politiker och företagare om hur vi löser finansieringen av en långsiktigt hållbar besöksnäring i Sverige.

Norges regering föreslår ny lag som kan ge 1 miljard i nya intäkter till norska kommuner!

by Bulan

19. november 2024

Så kom förslaget om en norsk turismavgift i form av en ny lag som ger kommuner möjlighet att ta ut en avgift av besökaren på max 5% som endast kan investeras i gemensam infrastruktur och service. Förslaget är skarpare och mer färdigt än jag hade väntat mig.

Synpunkter skall vara inne senast 3 januari 2025 och beslut kan tas av regeringen under våren 2025!

Här kan ni läsa samrådsdokumentet översatt till svenska!

Samrådsdokument om förslaget till lag om besöksbidrag

Danmark har också avancerat sin turism genom en ny nationell turismstrategi där de lägger in 100 miljoner extra kommande 4 år utöver de 252 milj de redan satsar samt ytterligare 200 milj DKK 2026-2028.

Sverige står och stampar för att näringen befarar att det kommer minska antalet besökare.

Ny forskning visar att om man tog bort all flygskatt i EU skulle flyget öka utsläpp, linjer, passagerare med 4% men BNP skulle bara minska 0,2%.

Forskningen visar också att prisförändringar med 2-5% inte påverkar efterfrågan från kunden nämnvärt.

Forskningen visar också att kundens nöjdhet med destinationen ökar om man får vara med att bidra till dess utveckling! Dvs intäkter skall gå tillbaka till det lokala samhället precis som i det norska förslaget.

Dessutom saknas forskning om hur intäkterna påverkar destinationernas attraktivitet.

Med 5% i avgift på boendeintäkterna i Stockholm under 2023 skulle intäkterna till var 3 storstadskommuner bli:

Visit Stockholm 411 miljoner

Göteborg & Co 179 miljoner

Visit Malmö 67 miljoner.

Med 50.-/natt, vilket är en annan intäktsmodell, skulle utfallet bli:

Visit Stockholm 477 miljoner

Göteborg & Co 238 miljoner

Visit Malmö 109 miljoner.

Till detta skall läggas övernattningar genom AirBnb, Blocket och andra förmedlare. I fjällen och på kusterna är just dessa övernattningar den kanske största delen av volymen.

Vad händer om Stockholm, Göteborg och Malmö investerar dessa intäkterna i evenemang, nya attraktioner, lokala transporter, service?

Ökar reseanledningen till dessa destinationer då, jag har svårt att se annat!

Amsterdam är den destination i Europa som idag har den högsta avgiften med 12,5% vilket under 2024 beräknas bli 2,5 miljarder/år i intäkter som investeras i destinationen Amsterdams attraktivitet. Detta bör oroa näringen mer än en framtida besöksavgift i Sverige.

Nyckeln ligger i att ge näringen möjlighet till att vara med i besluten om vad intäkterna skall investeras i samt jämföra med vad besökarna säger behövs förbättras i destinationerna!

To be continued!

Trendatlas om framtidens turism 2035!

by Bulan

14. november 2024

En spännande och gedigen rapport om framtidens trender har presenterats av BFUF.

I sammanfattningen av rapporten nämns ”Brist på politisk vilja och vision är en barriär” som ett av två hinder för utvecklingen av svensk besöksnäring och en mer enhetligt strategi och politisk vilja efterfrågas.

Rapporten tar inte upp internationella trender hur utveckling av turism finansieras för att hantera överturism, attraktivitet och hållbarhet i alla dess dimensioner.

Jag vill därför föreslå ny svensk forskning eller rapporter som beskriver:

  • internationella finansieringsmodellers uppbyggnad
  • den juridiska formen för finansiering av turism
  • hur investeringarna i turism påverkar destinationernas attraktivitet
  • hur denna attraktivitet påverkar besökarnas resebeteende

Danska Group NAO har nyligen publicerat en inspirerande artikel om möjligheterna med turistavgifter i Danmark. Rapporten, “Skat, Skat Ikke”, utforskar hur turistskatter och avgifter kan bidra till en mer hållbar och lokalt förankrad turismutveckling. Men även här saknas ovan nämnda forskning.

Enligt forskningen som beskrivs i Group NAOs artikel är skillnaden mellan avgift och skatt centralt i besökarens perspektiv.

En avgift ses i besökarens perspektiv som övervägande positivt när intäkterna investeras i lokal utveckling som dessutom ger besökaren en förbättrad upplevelse.

En skatt som betalas in till en skattekista utan motprestation får tummen ned.

På Wikipedia kan man läsa:

“Man skiljer i strikt mening mellan skatter och avgifter.

Skatter betalas av alla oavsett om de utnyttjar nyttigheterna eller inte, utan direkt koppling till särskild motprestation.

Avgifter är däremot kopplade till en motprestation och tas ut av den som utnyttjar tjänsterna.”

Det viktiga här är således att kunna skilja på skatt och avgift.

Jag har skrivit i Turismnytt att ”svensk besöksnäring i behov av en ny finansieringsmodell men inte av en skatt”Läs gärna och kommentera artikeln.

I min Linkedin artikel från i somras om den Schweiziska skidorten Saas-Fee beskriver jag hur deras finansieringsmodell är uppbyggd med lagstadgade avgifter på kommunal, regional och nationell nivå där intäkter till produktutveckling och marknadsföring kommer från besökare, företagen, kommun och regionen.

Intressant nog tillåter svensk kommunallag kommuner och regioner att ta ut avgifter för tjänster som man tillhandahåller.

En Schweizisk skidort har idag ca 10 gånger mer pengar till att investera i attraktivitet än en svensk!

Switzerland Tourism, som är jämförbart med Visit Sweden, har dessutom ca 600 miljoner SEK i budget från staten för att marknadsföra Schweiz och har ytterligare ca 400 miljoner i övriga marknadsintäkter. Ca 700 miljoner spenderas på marknadsföringsutgifter.

Visit Swedens budget för 2024 var 104,6 miljoner SEK.

Är en Schwezisk finansieringsmodell en möjlig väg för svensk besöksnäring?

Jag tänker att det är det, om det finns politisk vilja.

Det som behövs för att skapa den ”politiska viljan” är vi tillhandahåller mer faktabaserad kunskap till politiker och näring om hur finansiering av turism sker internationellt, det är därför skriver jag om det här och på min Linkedin.

Bulan och turistskatten del 2 – Turistavgift i Saas-Fee, så fungerar det!

by Bulan

28. juli 2024

2011 när jag var VD på Åre Destination var Åre med i ett nätverk av skidorter där man utbytte erfarenheter. Det visades det sig att övriga destinationer i nätverket hade minst 5 gånger mer pengar än Åre per gästnatt. Saas-Fee var en av dessa destinationer som jag skall återkomma till nedan. Val Gardena, Banff/Lake Louise, Queenstown och Bariloche var de andra.

I Saas-Fee har kommunen rätt att ta ut avgifter både från besökaren och företagen för olika saker som kompletterar varandra och driver utvecklingen av besöksnäringen framåt.

Kommunen i Saas-Fee är extremt tydliga i att besöksnäringen står för det största bidraget till medborgarnas välmående och välstånd i deras officiella dokument som reglerar deras ”turistavgifter”. Genom deras möjligheter att ta ut avgifter har man kunnat bygga upp en fantastisk infrastruktur med väl underhållna anläggningar och evenemang samt service till besökarna till fördel för företagarna.

I Saas-Fee finns tre olika målgrupper och intäktskällor till att finansiera utvecklingen av destinationen:

1 – Besökaren

Alla övernattande besökare betalar en avgift som kommunen kan ta ut med stöd i kantonal lag.

Avgiften går till den av kommunen utsedda organisation som har uppdraget att utvecklas destinationen. Avgfiten får bara användas till att förbättra besökarens upplevelse. Tex Information, aktivitetsanläggningar, evenemang, kultur, mm.

Besökaren får ett gästkort, Saastal Card, som innehåller rabatter på mellan 10-30% på aktiviteter i destinationen samt fri liftåkning i utvalda lågzons liftar på sommaren.

Avgiften samlas in av boendeanläggningarna som en separat avgift från hotellnotan av besökaren.

Avgifternas storlek var 2011:

  • 2,5 SFR/ natt per vuxen.
  • 1,25 SFR/natt (barn, >6år)
  • Camping ca 50%/natt

Avgifternas storlek var 2024:

  • 4,.5 SFR/ natt vintersäsongen, 7,00 SFR/natt på sommaren per vuxen.
  • 1.25 SFR/natt (barn, >6år)
  • Camping ca 50%/natt

2 – Företagen 

En marknadsföringsavgift tas ut av företagen som används till att marknadsföra destinationen. Destinationsbolaget har en nationell rätt via lag att ta ut avgiften, infördes 1994, och gäller all turism relaterad verksamhet (direkt eller indirekt). Intäkterna kommer bland annat från:

  • Boende anläggningar med 10 SFR/år/bädd + 0,85 SFR/natt/vuxen.
  • Företag och organisationer som lever på turismen enligt olika nivåer beroende på bransch. Minimum 500 SFR + x SFR/anställd/år.
  • Liftbolaget med 1.5% på omsättning.
  • 3% på parkeringsavgifter

– Kommersiella tjänster

Destinationsbolaget erbjuder även tjänster mot en avgift för företagen för att stärka destinationen som helhet. Tex:

  • Online Booking System
  • Bokningstavlor
  • Hyra ut subdomäner till destinationens domän
  • Hjälper bolag med hemsidor
  • Marknadsaktiviteter

3 – Regionen

I Schweiz avsätts dessutom 1% av de regionala skatteintäkterna till utvecklingen av turismen som bidrar till Saas-Fees utveckling.

Den stora skillnaden mellan Åre och Saas-Fee är möjligheten genom lag att ta ut avgifter från besökaren och från företagen samt ett i lag reglerad del av de regionala skatte intäkterna.

En variant av Tourism Promotion Fee finns redan i Åre, och på många andra destinationer som en del av deras system för medlemsavgifter.

Men modellen i Saas-Fee ger mer intäkter än den i Åre som dock är en bra och genomarbetad modell som liknar den i Saas-Fee.

Kommersiella tjänster kan destinationsbolag i Sverige också utveckla efter eget tycke för att leverera mervärde till sina medlemsföretag.

I Schweiz finns dessutom möjligheten till att låna pengar räntefritt till investeringar i turistisk infrastruktur! Det öppnar upp för att kunna göra stora infrastrukturella investeringar via lån som sedan kan återbetalas med stabila intäkter från besökarna.

Totalt hade Saas-Fee:s destinationsbolag intäkter på 4,6 miljoner SFR 2011 (växelkursen 2011 var i genomsnitt 7,3 SEK/SFR), vilket 2011 var ca 5 gånger mer än intäkterna i Åres destinationsbolag.

2024 var den summan ca 11 miljoner SFR då man ökat avgiften på vintern från 2,5 SFR/natt till 4,5 SFR/natt och ökat sommar avgiften upp till 7 SFR/natt. Intäkterna fördelar sig på Kurtaxe avgifterna som har ökat från 1,5 MSFR till 4,7 MSFR och på Tourism Promotion Tax har vuxit från 1,2 MSFR till 6,2 MSFR.

Alla besökare som betalar “turistavgift” får ett Saastal Card vilket är en potentiell guldgruva för besökaren där kommunen ger gratis transporter i byn och dalgången samt rabatterade inträden till anläggningar och rabatt på parkering. Företagen får dessutom en marknadskanal till alla besökare och kan använda rabatter på tjänster och produkter till att sälja mer avancerade paket till fullt pris. På sommaren är dessutom utvalda liftar gratis för besökare som kan visa upp sitt Saastal Card!!

Jag vill gärna se svenska fjälldestinationer erbjuda samma sak.

Här finns få förlorare som jag ser det.

Här kan ni läsa bestämmelserna i Saas-Fee översättning av lagtext och villkoren för Saas-Fee – Tourism Promotion Fee samt läsa vilka erbjudanden som finns i SaastalCard sommar och SaastalCard vinter.

Ni som missat mina tidigare inlägg hittar dom här och här.

Bulan och Turistskatten del 1 – Varför turismutveckling finansieras med turistavgifter internationellt!

by Bulan

26. juli 2024

I min “Kommentar till sommarens artiklar om “Turistskatt” tidigare i veckan lovade jag att beskriva ämnet ”turistskatt” mer utförligt, så här kommer del 1.

Behovet av en ”turistskatt” uppstod så vitt jag kan förstå med utvecklingen av järnvägen i mitten av 1800-talet. När järnvägarna utvecklades blev det lätt för befolkningen i städerna att fly undan dålig luft, pga koleldning som värmekälla, att besöka fjäll, hav och natur på landsbygden vilket ledde till ett behov av boende, mat och aktiviteter på platser som normalt levde av den omgivande naturen.

Till exempel kom järnvägen till alpstaden Bolzano i Syd Tirol kom 1859 och ledde till utveckling en av bergbanor som på räls gick upp i bergen. Till Tysklands Östersjökust i Wolgast nära Kaiserbädern kom järnvägen 1863 och byggdes ut till närliggande kustbyar. Till Banff i Kanadas bergsområde kom järnvägen 1910 och så vidare. Till Åre kom järnvägen 1882 och 1910 byggdes Åre Bergbana av ingenjören C.O Rahm som inspirerats på sina resor till Davos. Turismens utveckling är således tätt kopplad till järnvägens utbredning från början av 1900-talet på dessa orter.

Byarna fick plötsligt behov av att investera i infrastrukturer och service som de inte hade och pengarna till dessa investeringar saknades. Eftersom den besökande gästen stod för behovet skapades lagar som gjorde att den lokala befolkningen kunde ta ut en avgift för dessa tjänster.

Två tydliga exempel på detta är byar i alperna och fiskebyar i de nord tyska stränderna tex i områden som Syd Tirol och Kaiserbädern vid Östersjökusten. Där infördes därför en möjlighet att ta ut en avgift av varje besökare som var reglerad i lag. Avgiften benämns oftast som Kurtaxe som betyder taxa = avgift. Läs mer om skatt på Wikipedia.

Det viktiga här är att kunna skilja på skatt och avgift. Läser man ovan länk till Wikipedia kan man läsa följande om skatt och avgift:

“Man skiljer i strikt mening mellan skatter och avgifter. Skatter betalas av alla oavsett om de utnyttjar nyttigheterna eller inte, utan direkt koppling till särskild motprestation. Avgifter är däremot kopplade till en motprestation och tas ut av den som utnyttjar tjänsterna.”

Den sk “turistskatt” som det idag skrivs om i svenska medier är inte en skatt utan en avgift!

För att ni lättare skall förstå principen har jag gjort en google translate på lagen om uttagande av turistavgift i turistregionen ön Usedom / staden Wolgast med badorter i destinationen Kaiserbäder som Heringsdorf, Ahlbeck och Basin. Läs Lagtext om turistavgift i Ostbadsee Heringsdorf.

Lagen reglerar summerat följande:

1-vilka byar som omfattas och på vilket mandat

2-vad avgifterna får användas till.

3-vem som skall betala och inte

4-hur stor avgiften är för de olika skattskyldiga.

5-att besökaren skall få ett Gästkort som skall kunna visas upp när man besöker området samt för att tillgodogöra sig de förmåner avgfiten ger besökaren.

6-vem som ansvarar för att ta in avgifterna och hur de skall registreras och redovisas

7-behandling av personuppgifter

8-vem som är behörig för att utföra de uppgifter som åligger kommunen för de pengar som samlas in.

Jag besökte sommaren 2023 destinationen Kaiserbäder samtidigt som vi åkte efter Östersjökusten i Polen från Gdansk. Skillnaden mellan de destinationer vi besökte i Polen och i tyska destinationen Kaiserbäder var enorm och fick mig att återigen förstå kraften i denna finansieringsmodell när den hanteras på ett effektivt sätt.

Skillnaden mellan ett bra genomförande i Tyskland och ett sämre genomförande i Polen påverkar slutresultatet markant för den besökande gästen. Men först måste naturligtvis möjligheten att ta ut en avgift finnas där.

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg är det idag endast Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen som INTE har en lagstadgad möjlighet att ta ut en avgift för besökare i kommunen. I stora delar av Nordamerika finns liknande system och runt om i världen finns andra varianter av finansieringsmodeller av turismen som inte finns i Sverige.

Därför har svensk besöksnäring och de länder som inte har denna typ av finansieringsmodell en klar nackdel i att konkurrera med internationella destinationer. Man har helt enkelt inte lika mycket pengar att investera i sin destination!

I destinationen Kaiserbäder är avgiften 3,10€/natt april till oktober och 2,40€ övriga månader. Totalt hade Kaiserbäder drygt 3,7 miljoner gästnätter 2022. När jag räknar varje månads övernattningar med avgifterna för hög och låg säsong får jag fram att deras intäkter under 2022 var ca 11 miljoner Euro vilket är ca 119 miljoner SEK med en genomsnittlig EUR kurs på 10,63 under 2022. Sannolikt är summan överskattad men den visar omfattningen av intäkter som kommer in till kommunens organisation för destinationsutveckling för att skapa nöjda gäster.

Enligt deras lag skall intäkterna användas:

”För att delvis täcka de särskilda kostnaderna:

a) för produktion, förvärv, utvidgning, förbättring och förnyelse, administration och underhåll av offentliga anläggningar och anläggningar som tillhandahålls för kurorts- och rekreationsändamål,

b) för evenemang som annonseras och genomförs i turistsyfte,

с) för de tjänster som annonseras och utförs i turistsyfte, och

d) för möjligheten till fri eller reducerad användning av lokala kollektivtrafik och andra tjänster, som beviljas skattskyldiga, vid behov även inom ramen för en överregional sammanslutning, ska de kommuner som avses i punkt 1 ta ut en gemensam turistskatt, i den mån utgifterna inte täcks på annat sätt.

Punkterna b, c och d är lätta att förstå medan det är lite mer fluffigt vad punkten a) handlar om. Men jag väljer att tolka det som att detta är anläggningar som har med gästens upplevelse att göra som tex stränder, gång och cykelvägar, vandringsleder, kultur och aktivitetsanläggningar, parkeringar, offentliga toaletter, städning mm.

Lättast är väl att ställa frågan till kommunen och efterfråga hur de definierar och drar gränser mellan vad som finansierar av vad eftersom lagen säger ”delvis täcka de särskilda kostnaderna” men det har jag inte gjort än.

Återigen är detta en fingervisning om hur intäkterna återinvesteras i besökarens upplevelse vilket även gagnar medborgarna i kommunen och stärker näringens konkurrenskraft.

I nästa inlägg ska jag beskriva mer om formerna för turistskatten i Saas-Fee. Läs mer här.

Kommentar till sommarens artiklar om ”TURISTSKATT”

 by Bulan

26. juli 2024

Med stigande frustration läser jag en ökande mängd artiklar på temat ”turistskatt”.

Bakgrunden till artiklarna är att flera stora städer i Europa har infört denna typ av avgift de senaste åren och att SVT därför har tillfrågat 30 besöksintensiva kommuner och av dem svarade 22 och 11 var positiva till införandet av en ”turistskatt” för att stärka den kommunala ekonomin. Artiklarna och frågorna är tyvärr ytliga och svaren ytterst begränsade.

Jag tror alla förstår att det i små kommuner med många besökare uppstår ökade kostnader när en besökare kommer till kommunen. Att den ökade kostnaden måste finansieras på något sätt är inte heller svårt att förstå. Men hur?

När järnvägar byggdes i mitten av 1800-talet runt om i Europa blev det lätt för befolkningen i städerna att fly undan dålig luft och besöka fjäll, hav och natur vilket ledde till ett behov av boende, mat och aktiviteter på platser som levde av den omgivande naturen. Byar på landsbygden fick plötsligt behov av att investera i infrastrukturer och service som de inte hade och pengarna till dessa investeringar saknades. Eftersom den besökande gästen stod för behovet skapades lagar som gjorde att den lokala befolkningen kunde ta ut en avgift för dessa tjänster.

Med gästens upplevelse i fokus för att motivera avgiften som besökaren betalade utvecklades dessa byar till väl utvecklade turistdestinationer med aktiviteter och service som motsvarade besökarens förväntningar.

Det som blir svårt att förstå i denna debatt är att avgiften benämns i dagligt tal och i media som en skatt för turister.

Det viktiga här är att kunna skilja på skatt och avgift. Läser man Wikipedias artikel om “Skatt”kan man läsa följande om skatt och avgift:

“Man skiljer i strikt mening mellan skatter och avgifter. Skatter betalas av alla oavsett om de utnyttjar nyttigheterna eller inte, utan direkt koppling till särskild motprestation. Avgifter är däremot kopplade till en motprestation och tas ut av den som utnyttjar tjänsterna.”

Den sk “turistskatt” som det idag skrivs om i svenska medier är inte en skatt utan en avgift därför att besökaren får en motprestation!

Inom EU är det idag endast Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen som INTE har en lagstadgad möjlighet att ta ut en avgift för besökare i kommunen. I stora delar av Nordamerika finns liknande system och runt om i världen finns säkert andra varianter av finansieringsmodeller av turismen.

Avgiften som tas ut är kopplad till varje besökande gäst och hur länge hen befinner sig i kommunen. Barn är oftast undantagna avgifter och andra undantag finns beroende på platsens behov och lösning.

Avgiften är i Europa oftast en fast avgift i storleks ordningen 30-60 SEK per natt. I Nordamerika är den oftast en procent på boendekostnaden i storleksordningen 1-2%.

Lagarna som reglerar möjligheten att ta ut avgiften reglerar också vad avgiften får användas till och generellt sett får pengarna bara användas till att förbättra besökarens upplevelse.

Svensk besöksnäring har i avsaknad av denna möjlighet till finansiering sämre konkurrensvillkor än sina konkurrenter internationellt!

Näringen kommer dessutom i framtiden få högre och högre krav på sig i och med den globala klimatkrisen samt den finansiella och säkerhetsmässigt osäkra tid vi lever i.

Besöksnäringen är därför i stort behov av en långsiktig och hållbar finansieringsmodell som ger näringen samma förutsättningar att utvecklas som resten av Europa och stora delar världen.

Mest problematiskt med sommarens ytliga rapportering om besöksnäringen är nog ändå vad finansieringsmodellen skall heta!

Benämningen polariserar beslutsfattarna och tar fokus ifrån de verkliga behoven.

Samhällets perspektiv och företagens perspektiv är olika men båda lever av en nöjd och återkommande besökare som är villig att spendera sina pengar i kommunen.

Genom ett tydligt fokus på besökarens upplevelse finns här uppsidor för både samhälle och näringen, det blå och det röda laget, att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar utveckling i kommunerna och ökad konkurrenskraft för besöksnäringen.

Förslagsvis börjar det med att samhälle och näringen tittar djupare på hur andra länder och destinationer har utformat lagar, regelverk, organisation, administration mm och anpassa dessa modeller till en svensk modell. Börja tex med att titta på destinationer som Val Gardena, Saas-Fee, Tysklands nordkust, Österrike, Schweiz, Nordamerika samt självklart huvudstäderna i Europa.

Ovan är min första kommentar på de inslag och artiklar jag läst så långt. Jag brinner som bekant för detta område och avser därför skriva ytterligare ett antal inlägg här som beskriver ämnet mer utförligt tillsammans med mina egna analysera och åsikter.

Läs mer om “Varför turismutveckling finansieras med turistavgifter internationellt!” och “Turistavgifter i Saas-Fee, så fungerar det!”

Idrottens digitala omställning: En framtidsinriktad syn och handlingsplan

I ett inlägg från RF:s IT-chef Elisabeth Borg tas frågan om Idrottens digitala omställning och förändringsledningsmetodik för att idrotten skall lyckas skapa värde i omställningen upp. Per Axboms bild över Knosters modell över en lyckad förändringsprocess skapade tankar hos mig för hur Geztio kan bidra i omställningen och i förändringen.

Så här tänker jag i korta drag:

  • Från mitt perspektiv är grundförutsättningen för idrotten att dess målgrupper spenderar 5 timmar i sin smartphone varje dag OCH 92% av dessa timmar spenderas i en mobil app och inte i en mobilanpassad webb enligt LinkMobility. Idrotten måste acceptera denna förutsättning som grund för sin digitala  omställning och ta konsekvenserna av vad detta innebär för framtida teknikval. Skall vi ha en ny webb eller skall vi ha en app med en mobil webb?

Stor del av ovan nämnda timmar spenderas i Facebook och Instagrams appar. Dessa appar lämpar sig dock inte för fördjupad information om idrotten och inte heller för att skapa effektiv dialog med kunden/fanet, som kan utvecklas till bättre kundupplevelse och ökade intäkter. Jag menar inte att Facebook och Instagram inte skall användas, tvärt om de är viktiga i idrottens utåtriktade digitala marknadsföring men inte som central marknadsföringsplattform då sådana kanaler inte möjliggör för idrotten att effektivt samla och kunna nyttja data om kundens beteende ej heller att konvertera kontakterna till nya intäkter till idrotterna.

Bildens olika byggstenar ger mig följande tankar:

Målbild = Varje idrott måste ÄGA dialogen med sina medlemmar och följare och de måste ha tillgång till sin kunddata. Idrotterna måste ha förmågan att skapa långsiktig dialog och hållbar och ständigt utvecklad relation med kunden/fanet, där dialogen också kan konverteras till intäkter.

Kompetens = Ta in extern kompetens för att skapa kortsiktig kapacitet. Bygg intern kompetens och förmåga långsiktigt med den externa som vagga och katalysator.

Motivation = Digitaliseringen är idrottens överlevnadsstrategi. Utan en stark digital kommunikation med sina målgrupper riskerar idrotten att bli utkonkurrerad av andra idrotter, intressen och utgiftsslag och gå miste om en latent potential (!) i starkare kundrelation och ökade intäkter.

Resurser = Idrotter måste hitta nya affärsmodeller för att skapa nya resurser. Medlemmar, deltagare och följare är tillgångar i idrottsekonomin. Partnerskap, content crowd sourcing, plattformsekonomi och nätverkseffekter måste implementeras i idrotternas affärsstrategier.

Handlingsplan = Börja med att ändra målgruppens digitala helhetsupplevelse av er idrott. Bygg vidare med prioriterade komponenter till en plattform där ni äger dialogen med målgruppen i er egna mobila app.

Vill du få mer information om hur jag tänker om digital omställning är du välkommen att boka ett möte med mig här.

När jag krängde öl på Skidskytte-VM

I tidigare inlägg har jag berättat historien om hur Geztio på en och samma dag slöt avtal om att leverera de officiella appar till 2 vintersport VM i Jämtland samt om mina erfarenheter från alpina VM i Åre 2019 som du kan läsa här.

I denna blogg skall jag berätta lite kort om mina erfarenheter från Skidskytte-VM 2019 i Östersund men fokusera på implementationen av beställning av mat och dryck i syfte att minska köerna i pauserna.

I korthet först kan sägas att även skidskytte-VM blev framgångsrikt för appen. Den placerade sig t ex under eventet på 2:a plats i Appstore under kategorin ”Sport” och engagerade fansen att återvända i genomsnitt ca 7 gånger per dag till appen vilket, var markant mer frekvent än beteendet på webben.

ATG var stor sponsor för eventet och i deras monterhus bakom läktarna hade de även installerat VM-appen på en 40 tum stor touchskärm där appen marknadsfördes och kunde användas precis som på en liten telefon och gjorde ett mäktigt intryck. Se hur det såg ut här.

Så till frågan om mat och dryck via appen. Alla som varit på ett evenemang känner igen problematiken med att köpa mat i pauserna mellan programpunkterna. Att leverera ut många portioner mat och dryck under en kort tid är en utmaning. En flasktratt i hanteringen som kan digitaliseras är beställningen och betalningen. Därför gjorde vi VM:s alla matställen köp- & bokningsbara genom appen och besökaren kunde beställa och betala i appen.

I öltältet gjordes leveransen av beställningen i en speciell ”fast track”-kassa vid sidan av de manuella kassorna; en kassa som jag själv bemannade och fick nöjet att leverera mat & dryck till glada gäster som slapp stå i de tidvis långa köer som uppstod i pauserna.

Under VM:ets mest besökta dag gjordes ca 3800 köp i öltältet. Varje köp tog ca 30 sekunder att beställa och betala genom 5 separata kassor som bemannades av minst en kassör/servitör. En beställning i appen tog bort hela beställnings- och betalningsmomentet och jag, som bemannade ”fast track”-kassan, kunde fokusera på att leverera ordrarna som kom ni via appen på en iPad till mig.

Beställningssystemet i appen kompletterade den traditionella manuella kassaapparaten och den mobila betalningsterminalen men tog bort ca 20-30 sekunders hantering på varje köp. Totalt beräknade jag att en helt digital beställnings- och betalningsfunktion i appen hade besparat besökaren 20-30 timmars köande!

Hur mycket mer försäljning som hade kunnat genererats med mindre köer har jag inte lyckats räkna ut men både en ökad försäljning och en minskad personalkostnad bör kunna uppnås för en duktig restauratör. Se hur upplevelsen att beställa mat och dryck i appen såg ut här.

Även om det är 5 år sedan VM:en i Jämtland skall vi komma ihåg att Covid-19 stängde ned evenemangsbranschen och stora delar av besöksnäringen i nästan 3 år; 2 år av restriktioner och 1 år av återhämtning och det var först hösten 2023 som evenemangen återhämtat sig fullt ut efter Covid.

Covid lärde många branscher sig vikten av digital tillgänglighet, kontaktlösa köpupplevelser och nu finns teknologin samt mognad hos kunden att använda sig av digitala plattformar för att lösa sina ”pain points”.

Har du ett event eller annan verksamhet som har behov av digitalisering är du mer än välkommen att boka upp ett möte med mig här.

Ha en fin fortsättning på veckan!

/Bulan

Geztio levererade innovativ applösning till alpina VM i Åre 2019

I ett tidigare inlägg har jag berättat historien om hur Geztio på en och samma dag slöt avtal om att leverera de officiella appar till 2 vintersport VM i Jämtland.

Ett av dessa 2 VM var alpina VM i Åre 2019.

Efter succén med alpina VM i Åre 2007 där Anja Persson blev alpin drottning med 3 guld, 1 silver och 1 brons och Patrik Järbyn överraskande tog brons i störtlopp, med en oknäppt pjäxa, var förväntningarna stora på VM festen 2019.

Mina egna erfarenheter som deltagare i 3 alpina VM 1987, 1989 och 1991 (med placeringarna 7, 9, 11, 12) samt som styrelsemedlem i VM-bolaget Åre2007 AB samt en allmän tävlingsinstinkt och vilja att bidra till sporten som byggde vintersportorten Åre var grunden till min drivkraft att skapa något nytt och banbrytande.

Geztio levererade den officiella appen till Åre 2019 och samlade innehåll från ett 10-tal olika kanaler samt förde ihop eventet och destinationens utbud i en gemensam kanal som förenklade upplevelsen för besökaren och fansen framför TV:n och resultaten var anmärkningsvärda.

Appen placerades sig under eventet på 1:a plats i Google Play under kategorin ”Event”

Det vi också såg var att appen blev flitigt använd och engagerade fansen att återvända i genomsnitt 8 gånger per dag till appen vilket var mycket mer frekvent än beteendet på webben. Vi fick också data på att varje gång man återvände till appen spenderade man upp till 3 gånger så lång tid i appen och tittade på fler sidor än på webben.

Vi såg också att notiser i appen gjorde det enklare för fansen att återvända till appen för att konsumera innehållet som publicerades där från olika kanaler.

Detta ledde till kommersiella möjligheter som webben tekniskt sett inte kunde leverera. Vattenfall och Carlsberg kunde tex få fansen att återvända till appen genom en kombination av tids- och geografiskt definierade notiser som tex informerade om att testköra elskotrar på Åresjön eller besöka restauranger där Carlsbergs levererade öl genom att marknadsföra dessa genom sin klassiska ”Probably the best afterski” slogan.

När vi analyserade den reella och potentiella ekonomiska effekten för VM-organisationen fick vi indikationer på att aktiveringar av partners genom notiser och annonser hade en intäktspotential som var större än Facebooks annonsintäkter per användare, dock inte samma volym, men resultatet var förvånande bra.

Bilden nedan summerar några av de data vi analyserade efter VM i Åre 2019.