Tillväxtanalys rapport “Turismtäta kommuner” pekar på att kommunerna behöver bättre kunskap om vilka effekter turismen faktiskt har lokalt. Rapporten föreslår därför att Tillväxtverket bör få ett utökat uppdrag att utveckla metoder, statistik och kunskapsunderlag för turismtäta kommuner.

Det är en helt riktig slutsats. Men den behöver kompletteras med en lika viktig insikt:

Kommunerna behöver inte vänta på staten.

Varje turismtät kommun måste själv börja bygga sin egen datakapacitet. Det kräver digitala verktyg som löpande kan samla in, analysera och visualisera lokal besöksnäringsdata. Tillväxtverket bör få ett starkare nationellt uppdrag, men kommunerna behöver samtidigt ta ansvar för den lokala kunskapsproduktionen.

Det handlar om att gå från årlig statistik till löpande destinationsintelligens.

Kommunerna bör samla in och analysera följande typer av data

1. Volymdata Kommunerna behöver veta hur många människor som faktiskt använder platsen, inte bara hur många som är folkbokförda där. Det kräver data om:

• kommersiella gästnätter
• icke-kommersiella övernattningar
• fritidshus och delårsboende
• dagbesök
• evenemangsbesökare
• husbilar, camping och ställplatser
• säsongsarbetare
• besökstoppar under helger, lov och högsäsong

Detta bör ligga till grund för ett mått på funktionell befolkning.

2. Rörelse- och flödesdata Kommunerna behöver förstå var besökarna rör sig, när belastningen uppstår och vilka platser som används mest. Här kan teledata, mobilitetsdata, parkeringsdata, kollektivtrafikdata, leddata, appdata och sensordata ge en helt annan precision än dagens traditionella turismstatistik.

Exempel på frågor som bör kunna besvaras:

• Var uppstår trängsel?
• Vilka leder, stränder, torg, hamnar, parkeringsplatser och besöksmål belastas mest?
• Hur förändras flödena över säsong?
• Vilken effekt har evenemang, väder, lovveckor och kampanjer?
• Hur kan trafik, skyltning, parkering och service dimensioneras bättre?

3. Konsumtionsdata Turismens lokala värde avgörs inte bara av antal besökare, utan av vad de gör och hur mycket de spenderar. Kommunerna bör därför köpa in eller samla in data om:

• korttransaktioner
• konsumtion per besökare och dygn
• konsumtion per kategori: boende, restaurang, handel, aktiviteter, transport
• geografisk spridning av konsumtion
• skillnader mellan dagsbesökare, övernattande gäster och fritidshusägare
• läckage, alltså konsumtion som inte stannar lokalt

Detta är avgörande för att förstå turismens faktiska bidrag till lokal ekonomi.

4. Beteendedata Kommunerna behöver veta vad besökaren faktiskt gör på platsen. Det kan samlas in genom appar, digitala gästkort, bokningsdata, QR-koder, enkäter, webbstatistik och platsdata.

Exempel:

• vilka aktiviteter besökaren genomför
• vilka erbjudanden och tjänster som används
• hur länge besökaren stannar
• hur ofta besökaren återkommer
• vilka informationskanaler som påverkar beslut
• vilka upplevelser som driver nöjdhet och återbesök

5. Drivkrafts- och attityddata Kommunerna behöver också förstå varför besökaren kommer och hur platsen uppfattas. Här krävs återkommande undersökningar om:

• besökarens motiv
• kännedom om kommunen som destination
• image och varumärkesposition
• betalningsvilja för gästkort, transporter, leder, evenemang och service
• upplevelse av kvalitet, hållbarhet och värde
• sannolikhet att återvända och rekommendera platsen

Detta är särskilt viktigt om kommunen vill utveckla en turistavgift eller ett gästkort med tydlig motprestation.

6. Hållbarhetsdata Turismens effekter måste mätas bredare än i omsättning och gästnätter. Kommunerna bör följa upp:

• slitage på natur, leder, stränder och offentliga miljöer
• avfallsmängder och renhållningskostnader
• vattenförbrukning och VA-belastning
• trafik, parkering och utsläpp
• buller, trängsel och trygghet
• lokalbefolkningens attityder till turismen
• balans mellan besöksnytta och invånarnytta

Turismens legitimitet avgörs i hög grad av om invånarna upplever att turismen stärker eller försvagar platsen.

7. Företagsdata Kommunerna behöver även bättre kunskap om hur lokala företag påverkas av och är beroende av turismen. Det bör ske genom strukturerad datainsamling från företagen.

Exempel på data:

• andel av omsättning som är beroende av besökare
• säsongsvariation i intäkter
• personalbehov och rekryteringsutmaningar
• behov av personalboenden
• investeringar kopplade till turism
• kapacitetsproblem
• effekter av evenemang, kampanjer och destinationsinsatser
• företagens syn på turistavgift, gästkort och gemensam finansiering

Detta gör det möjligt att visa turismens verkliga betydelse för det lokala näringslivet och samtidigt identifiera vilka flaskhalsar som hindrar tillväxt.

Tillväxtverkets roll bör vara nationell metod, infrastruktur och datatillgång

Tillväxtverket bör få ett utökat uppdrag och ökade resurser för att stödja kommunerna i detta arbete.

Uppdraget bör omfatta att:

• utveckla nationella metoder för lokal turismdata
• skapa standardiserade nyckeltal för turismtäta kommuner
• samordna data från SCB, Tillväxtverket, regioner och kommuner
• köpa in nationella datapaket, exempelvis mobilitetsdata och konsumtionsdata
• tillhandahålla digital infrastruktur och API:er
• skapa jämförbarhet mellan kommuner
• utveckla modeller för funktionell befolkning
• stödja kommuner i analys, uppföljning och beslutsunderlag

Men staten ska inte bygga allt själv. Privata aktörer bör stimuleras att utveckla lösningar för kommunerna. Det skapar innovation, konkurrens och en ny dataekonomi kring svensk besöksnäring.

Conqr BI finns redan som ett konkret verktyg

Det viktiga är att detta inte är en framtidsvision som behöver börja från noll.

Conqr BI är redan utvecklat som ett digitalt analysverktyg för kommuner och destinationer som vill börja bygga egen kunskap om turismens lokala effekter. Plattformen är baserad på forskning från Mittuniversitetet/ETOUR och är framtagen för att samla, strukturera och visualisera lokal besöksnäringsdata.

Med Conqr BI kan kommuner börja sin resa redan nu genom att samla in och analysera data om besöksvolymer, beteenden, konsumtion, företag, hållbarhet och lokala effekter.

Det gör att kommunen inte bara behöver förlita sig på nationella rapporter i efterhand, utan kan börja fatta beslut baserat på egen, lokal och löpande uppdaterad kunskap.

Tillväxtanalys rapport visar behovet. Tillväxtverket bör få uppdraget att utveckla den nationella ramen. Men kommunerna behöver själva börja bygga sin egen digitala kunskapsinfrastruktur.

Det är först då svensk turismpolitik kan gå från antaganden till evidens.

Och det är först då turismtäta kommuner kan visa, med data, hur turismen faktiskt påverkar ekonomi, invånare, företag, bostäder, infrastruktur, natur och lokal utvecklingskraft.

Vill du veta mer? Boka in en tid med mig när det passar dig genom att klicka här: meetings.hubspot.com/bulan