-

35 miljarder till destinationsutveckling de kommande 10 åren!
Har besöksnäringens styrelser och ägare räknat på vad det skulle betyda för deras bolag? I DI skriver Christer Fogelmarck tillsammans med ledande företrädare för bland andra SkiStar, Scandic, First Camp, Parks and Resorts och Strömma att besöksnäringen kan skapa tusentals nya jobb. https://www.di.se/debatt/sverige-behover-fler-jobb-vi-kan-leverera De har fem förslag: 1. ”Det måste bli billigare att skapa jobb
-

3,5 miljarder till destinationsutveckling – utan att belasta den offentliga budgeten
Svensk turism behöver långsiktigt konkurrenskraftiga destinationer. En besöksavgift på 50 kronor per kommersiell gästnatt skulle kunna skapa cirka 3,5 miljarder kronor per år till destinationsutveckling – utan att belasta den offentliga budgeten. Men avgiften är bara en del av en större finansieringsmodell.
-

Hur finansierar vi nästa generation Åre?
Debatten i Åre handlar om turistavgift eller inte. Jag tycker att vi börjar i fel ände. Den viktigare frågan är hur Åre långsiktigt ska finansiera de investeringar som krävs för att fortsätta vara en internationellt konkurrenskraftig destination.
-

Edinburghs Visitor Levy – från besöksavgift till en ny investeringsmotor för destinationen
Edinburgh har infört en Visitor Levy på 5 procent och räknar med upp till £50 miljoner per år. Redan innan den första avgiften betalades beslutade staden om investeringar på över £90 miljoner. Vad kan svenska destinationer lära av Edinburgh?
-

Turistavgift i Falkenberg – vad säger forskningen och gästerna?
Falkenbergs KD ställer relevanta frågor i Hallands Nyheter – men drar slutsatsen innan man tittat på forskningen, gästerna, internationella erfarenheter eller hur en modern svensk modell faktiskt skulle kunna utformas. Argumentet är i princip: högre pris → färre gäster. Den grundläggande mekanismen finns – men så enkelt fungerar inte turismens priselasticitet. Priset spelar självklart roll
-

Replik: Bra – då är vi överens om det viktigaste
Anna Walléns replik är välkommen, eftersom den klargör något mycket viktigt. Visita och jag är överens om att svensk besöksnäring inte behöver fler skatter som försvinner in i statens eller kommunens ordinarie budget. Vi är också överens om att Sverige behöver investera mer i destinationer, turismens infrastruktur och de platser där besöksnäringens affärer faktiskt skapas.
-

Tio områden ett destinationsbolag bör ta ansvar för!
Vad ska ett destinationsbolag egentligen göra? I debatten om turistavgifter hamnar vi ofta för snabbt i frågan om pengar. Ska gästen betala mer? Ska kommunen betala mer? Ska företagen betala mer? Ska staten bidra mer? Det är viktiga frågor. Men de är inte den första frågan. Den första frågan borde vara: Vad är det egentligen
-

Sämsta turistskatten hittills – Finland som skräckexempel!
Så kom Finlands regerings förslag till turistskatt. En utredning startades i slutet av 2025. Företag, kommuner och region samt andra intressenter fick chansen att uttala sig. 22 juni kom förslaget till lagtext på remiss. Lagen föreslås införas 1 mars 2027 och första redovisning och betalning från företagen med start i början av 2028. Finlands förslag
-

Visita har fel – besöksnäringen borde forma turistavgiften, inte bekämpa den
Sverige behöver en öppen diskussion om hur framtidens destinationer ska finansieras. Inte en debatt där varje form av turistavgift reflexmässigt beskrivs som en ”turistfientlig skatt”. Inte en debatt där besökaren framställs som så priskänslig att några tior per natt skulle få människor att sluta resa. Och framför allt inte en debatt där besöksnäringens självutnämnda branschorganisation,
-

Sverige behöver bättre kunskap om turismens lokala effekter.
Tillväxtanalys rapport “Turismtäta kommuner” pekar på att kommunerna behöver bättre kunskap om vilka effekter turismen faktiskt har lokalt. Rapporten föreslår därför att Tillväxtverket bör få ett utökat uppdrag att utveckla metoder, statistik och kunskapsunderlag för turismtäta kommuner. Det är en helt riktig slutsats. Men den behöver kompletteras med en lika viktig insikt: Kommunerna behöver inte